''ALDRIG.MER.TATUERINGAR!'' stönar jag när Alaric är klar. Killarna brister ut i skratt och jag gör en grimas åt dem innan jag går fram till bodyspegeln och checkar ut min tatuering. Jag drar häpet efter andan och kollar på tatueringen med stora ögon. Den är verkligen jättefin och jag ångrar absolut ingenting. Det må har gjort ont och tog ungefär en timme att göra för att jag fick ont vart tredje sekund och var tvungen att röra på mig men det var verkligen värt det. Tatueringen är bättre en förväntat och jag sätter mig ner i Justin's knä. Alaric ger oss ett gulligt leende och jag gömmer mitt ansikte i Justin's halsgrop.

''Ni tonåringar är så söta, kom hit så jag kan fixa det sista!'' flinar Alaric och jag räcker ut tungan mot honom. 
Jag sätter mig ner på stolen framför honom och han sprutar någonting, säkert vatten, på tatueringen och lägger någon sorts plats över så tatueringen inte blir infekterad. 

''Klart!'' säger han och både jag och Justin reser oss upp. Jag ställer mig framför disken för att betala och Justin kollar konstigt på mig och rynkar på pannan.

''Det har jag redan gjort'' flinar han och jag kollar surt på honom. Att han alltid ska betala allting, jag skakar på huvudet och himlar irriterat med ögonen åt honom. Jag går före honom ut till bilen och för att Justin ska jävlas med mig så låser han inte upp bilen med hjälp av fjärrkontrollen utan han tvingar mig att stå och vänta framför dörren medans han byter några snabba ord med Alaric och tackar honom.

''Tack Alaric!'' skriker jag och vinkar till honom. Han besvarar mitt leende och vinkar tillbaka. 
Justin går fram till bilen och öppnar med nyckeln och jag kollar surt på honom.

''Babe sluta sura.. Jag hänger fan ta mig inte med i dina svängningar'' mumlar han och jag stirrar på honom. 
Justin är den sista personen på jorden som ska snacka om humörssvängningar, hans är rena katastrofen och man blir helt mindfucked och måste stanna upp i en sekund och tänka två gånger innan man säger något så man verkligen vet om han har bytt humör eller inte på dessa tre sekunderna. Jag tar ett djupt andetag och kollar ut genom fönstret och försöker lugna ner mig själv. Det är ingen idé att vi börjar bråka, jag åker snart till Vancouver och Justin kommer åka efter mig och det skulle inte va bekvämt med en awkward stämning på balen.  

''Du åker om två timmar, ska vi äta sen åka till flygplatsen? Har du allting med dig?'' 

Jag kollade för femhundraelfte gången denna dagen i väskan för att se att jag har allting jag behöver. 
Mitt pass finns här, min plånbok, biljett, mobil. Det är allt jag behöver

''Ja och ja'' mumlar jag och stänger väskan. Jag lägger den mellan mina ben och skruvar upp volymen på cd-spelaren. Trey Songz låt 'One Love' spelas och jag skruvar omedelbart upp volymen och sjunger med. 
Anledningen till att Justin kommer åka kl 3 på natten efter mig till Vancouver är för att han först ska åka till sjukhuset och hälsa på hans beliebers som är sjuka. Det här är en av dem sakerna jag tycker är så grymt bra med Justin, att även på hans lediga dagar tar han sin värdefulla tid att besöka sjuka barn. 
Justin säger ingenting tillbaka, vilket jag tycker är skönt för annars kan han tjafsa med mig tills han vinner argumentet. Han är en extremt stor vinnarskalle och vill vara bäst på allting. 

''Vad tänker du på?''

''Ingenting'' svarar jag snabbt och han kollar frågandes på mig. Det är inte likt mig att svara snabbt på en sån fråga. Well, vad tänker jag på egentligen? Justin och hans fans? Vårt förhållande? 

''Du Justin, kan vi åka hem först? Jag behöver byta kläder'' 

Justin nickar och svänger hastigt åt vänster, bilarna bakom oss tutar för fullt och någon räcker fingret till Justin. 
Jag ser hur han spänner käkarna och jag lägger en lugnande hand på hans lår.

Justin kollar förvånat ner på min hand och jag rycker snabbt åt mig den. Som om hans lår är en brinnande låga och det blev för varmt för min hand. 

''Skit i dem bara'' mumlar jag och kollar ut genom fönstret. Allting känns så spänt mellan mig och Justin, vart har det gått fel? Vad har jag gjort? Har det ens någonting med mig att göra överhuvudtaget? 
Justin svänger upp på uppfarten och jag är förvånad att vi är hemma så snabbt. Jag stiger snabbt ut ur bilen och råkar smälla igen dörren för hårt, vilket faktiskt inte var meningen denna gången. Jag hälsar hastigt på Eponine och Heather som sitter i soffan och tjockar sig innan jag springer in på mitt rum. Jag slänger av mig mina orangea shorts och vita håliga tröjan och drar istället på mig ett par högmidjade vita skinnyjeans och en svart hålig tröja som blottar min bh.

''Jag kan inte ha en vit bh under denna, det blir för mycket..'' mumlar jag och slänger av mig bhn och tröjan. 
Ännu en gång drar jag på mig min svarta bh och drar för andra gången tröjan över huvudet. 

''Bättre'' mumlar jag till min spegelbild. Jag tar mina höga svarta pumps och slänger på mig dem. 
Jag kollar mig nöjt i spegeln och tar ett foto innan jag springer ut från mitt rum. Väskan är kvar i bilen och jag slänger mig på soffan på tjejerna.

''Ses på flygplanet babes, Justin kör mig direkt till flygplatsen'' säger jag och kysser dem båda. 

''Sexy mamacita!'' skriker Heather och Eponine busvisslar.

''Justin kommer tappa hakan!'' skriker Eponine efter mig och ett fnitter lämnar mina läppar. 
Jag springer ut till Justin som sitter bakom ratten och trummar med sina fingrar på handbromset. 

''Hej'' säger jag igen och sätter mig ner bredvid honom.

''Cosette du är riktigt vacker, men måste du verkligen ha på dig den tröjan?'' undrar Justin och höjer på sina ögonbryn. Jag lägger en hårslinga bakom örat och Justin tar av sig sina Ray Bans. 

''Just..-''

''Nej Cosette, jag vill att du ska in och byta tröja eller så tar du på dig ett svart linne under'' tycker han och jag kollar chockat på mig. Först berättar han för mig vad jag får göra och inte göra och nu bestämmer han över mina kläder också? Det här är oacceptabelt.

''Justin jag ser inga som helst orsaker till att gå in och byta tröja, det står inte om min klädstil i kontraktet'' förklarar jag och biter surt ihop käkbenen.

''Cosette, du är mi..-''

''Cut the crap Bieber, på svart och vitt ja. Men inte annars'' avbryter jag honom. En hög suck lämnar hans läppar och Justin startar igång motorn igen. Det är inte första gången Justin har sagt till mig att byta tröja eller något liknande. 

 

 

Hela bilresan har varit under tystnad och Justin är mer än rasande på mig. Under halva resan har jag försökt prata med honom och inte fått ett enda svar tillbaka. Inte ens en nickning. Jag gav upp till slut och lät honom fortsätta bete sig som en treåring. Justin parkerar utanför en resturang jag inte alls känner igen och vi båda stiger ut. Kan inte detta bara gå snabbt så jag slipper Justin's raseri? Jag vet att han förr eller senare kommer straffa mig för detta men just nu kunde jag inte bry mig mindre. När vi möts framför motorhuven drar Justin mig omedelbar till sig och smäller sina läppar mot mina i en tom kyss. För att bevisa för världen attt jag är hans. 
Jag besvarar så gott jag kan kyssen för att inte ställa till fler konflikter än vad jag redan har gjort. 
Justin släpper mig och ler fejkat åt mig. Jag känner dig alltför bra Justin, fortsätt fejka på dina leeden.
Det passar dig viskar en röst i huvudet på mig. Jag besvarar hans fejkade leende och flätar mina fingrar med hans. Justin slår upp resturangdörren och en doft av mat smäller mot oss och just då bestämmer min mage sig för att skämma ut mig och kurra. Ett gulligt skratt jag inte har hört på länge lämnar Justin's läppar och han lägger en beskyddande arm runt min midja och föser mig framåt till ett bord för två. När jag sätter mig på stolen inser jag att det är en italiensk resturang. Ett leende som inte är menat för Justin målar sig på mina läppar och jag plockar omedelbart upp menyn och kollar igenom alla dessa delikata maträtter i sökan efter min favorit. 

''Justin?'' frågar jag försiktigt och han kollar upp från sin mobil och ger mig ett kärleksfullt leende.

''Vad heter den maträtten med spaghetti, någon vit sås och basilja på?'' frågar jag och han höjer frågandes på axlarna. Vi brukade faktiskt äta den maträtten jätteofta fast det var för fem år sen men ändå, det var en av ahns favoritmaträtter ju. 

''Jaha den.. eh ... jag vet inte'' säger han osäkert och kliar sig på nacken som han brukar göra när han blir osäker eller nervös. Kyparen som ser ut att vara något år äldre än mig kommer fram till oss och han han ger mig ett bländande leende.

''Vad kan jag hämta åt den här vackra unga damen?'' ler han. Hans engelska brytning är gudomligt sexig och jag blir omedelbart osäker. Justin harklar sig för att meddela att jag är med honom, jag ger honom en sur blick och vänder min synfält till kyparen.

''Det här kommer låta jättekonstigt, men det är spaghetti med någon vit sås och basilja över. Förstår du vad jag menar?'' frågar jag och blir jätteröd i ansiktet. Ett skratt lämnar kyparens strupe och han nickar och skriver ner på sitt block vad jag vill ha.

''Något att dricka?''

''Fanta'' säger jag och lägger en slinga som har trillat ner för ansiktet bakom örat. Kyparen nickar förstående mot mig och vänder sig om mot Justin. 

''Något jag kan servera dig?'' frågar kyparen och ler mot Justin. Justin bara blänger surt tillbaka och jag sparkar honom mjukt under bordet och ger honom Skärp-Dig-blicken. 

''Pizza med korv, cola'' mumlar Justin lyfter inte sin blick från mig. Kyparen nickar artigt och försvinner snabbt härifrån. 

''Jag hatar när dem flörtar med dig, du är min för fuck's sake'' väser Justin lågt och flätar ihop våra fingrar. 

 

''Får jag smaka?'' frågar Justin efter att jag har huggit in i min mat. Jag nickar och puttar försiktigt min tallrik till honom. Han tar min gaffel och snurrar spaghetti på den innan han stoppar in den i munnen och tuggar. 
Vi båda stönar åt hur gott maten smakar och jag tar en tugga av Justin's pizza. Vi alla vet att Italien är dem bästa på att baka pizza. När allt detta är över ska jag fråga Justin om vi kan åka till Italien över min födelsedag. Det hade varit den bästa presenten ever. Att spendera någon dag i Italien med Justin är något som redan nu skapar fjärilar i min mage. Gå på dem romantiska gatorna med honom hand i hand, folk som kollar bak och ler åt två kära tonåringar. Alla dessa båtturerna med Justin och dem fancy resturangerna. 

''Vad tänker du på?'' frågar Justin och ler gulligt.

''Att jag vill åka till Italien..'' mumlar jag och rycker på axlarna.

''Seriöst? Vi kan åka dit efter Vancouver'' säger han och jag spricker snabbt i ett stort leende.

''Allvarligt?'' utbrister jag och Justin nickar. Jag slänger mig mot honom och ger honom en stor kyss. 

 

Justin som under dessa dagar har spenderat med Cosette börjar känna någonting för henne men han vet inte hur han ska få henne att förstå. Den stackaren har för knappt några månader sen gjort slut med Selena som han under långa perioder var tillsammans med och verkligen älskade mer än sig själv. Hans lycka var att se Selena lycklig, att hans fans inte gav så mycket som en chans till Selena krossade honom. Han kunde inte välja mellan de två bästa sakerna i hans liv. Selena har alldeles för många gånger tjatat på honom att de ska ge upp allting och rymma iväg tillsammans, men kunde Justin verkligen göra det? Svar: Nej det kunde han inte. Han kunde inte se hans sårade fans blickar. Han kunde inte stå ut med hur många tjejer där ute som skulle förlora sitt leende och hopp. Justin vet att vad han än väljer så kommer hans mamma Pattie stötta hans val.
Pattie, den stackaren är orolig för Justin. Han har hållt saker inne för sig själv, något som inte alls är likt honom. Pattie är van vid att Justin ska berätta allting för henne ju förr eller senare. Scooter som sakta har börjat tappa hoppet om Justin får snabbt tillbaka det när han ser de stora rubrikerna i media. Är det verkligen allting han bryr sig om? Stora rubriker och pengarna som rullar in? Lilla Cosette är förvirrad och vet knappt vad hon ska ta sig till, ska hon berätta för Justin hur mycket hon bryr sig om honom? Ska hon berätta att hon med har börjat känna någonting som hon tidigare trodde inte fanns? Alla i huset har lagt märke till deras kärleksfulla blick till varandra men de är fortfarande blinda för att själva se dem. De tror att allting bara handlar om kontraktet men sanningen är egentligen så mycket mer. Utan att de båda vet börjar det sakta falla för varandra, men frågan är: 
Vem faller hårdast och får ta smällen?

---

Ett kapitel som lovat! :'D
Har aldrig skrivit ur tredje perspektiv, det vill säga, ingen's perspektiv.

Det är första gången och ni får erkänna att den är dålig *fniss*
Era kommentarer fick mig verkligen att le, jag älskar er swaggie's! 
Det verkligen glädjer mig att se hur många det va som gillade SMWTR & jag tänker faktiskt skriva del 2 för er skull.. Men jag ska fortsätta skriva på denna novellen. Den kommer inte bli lika lång som mina andra utan typ runt 50-60 kapitel om jag får ihop det.. :)
& en viktig fråga, hur badass får Justin va?