Jag var så orolig för Justin när han bara plötsligt försvann. När det dröjde några timmar blev jag ännu mer orolig, jag trodde att någonting hade hänt honom. En lättnad sköljde över mig när Chase och hans gäng klampade in genom dörren. Jag berättade omedelbart vad som hade hänt och de försvann utan några vidare ord. 
Jag visste att ifall de va fler så skulle det vara säkrare och jag tvekade inte en sekund att berätta för Chase vad jag hade hört. Justin skulle förstå mig, det vet jag att han skulle.

 

Det känns så skönt att ha Justin hemma igen. För då vet jag att ifall någonting händer honom så är jag där,

jag slipper höra Bruce tystnad för att han inte vill se mig bryta ihop. 

Justin har lämnat huset för en timme sen, då jag låtsades sova.

Tyst har jag smygit efter honom och träffat på Jazzy i hallen som nyfiket undrade vart jag skulle.

Snabbt har jag fått lägga på mig mitt poker face och pekade mot köket.

Den lilla flickan följer glatt efter mig och en knappt hörbar låg suck lämnar mina läppar. 

När min nyfikenhet tar över kan jag bli galen, jag är en av de få personerna som måste veta allting. 

''Kelsey, jag är hungrig'' gnäller hon och sätter sig på köksstolen, jag tar fram mackor till mig och henne samt ost och smör. Snabbt slänger jag på smör och som pålägg hyvlar jag några bitar ost. 

Tyst sitter vi runt våra matbord och äter. Ingen av oss sägere ett ljud och det oroar mig, ifall Jazzy har sett eller hört något är vi screwed. 

 

''Vart är Justin?'' frågar hon efter en timme, jag rycker på axlarna och slänger mig raklång på soffan. 

Kels sluta, tänk inte så intalar jag mig själv och blundar i någon millisekund.

Tillräckligt länge för att höra ett skrik lämna Jazzy's läppar.

Jag springer upp från soffan och drar in henne i min famn.

''Kolla!'' skriker hon och pekar på fönstret. Jag vrider mitt huvud åt det hållet och drar häpet efter andan. 

 

Står det med stora bokstäver och mina ögon blir stora som tefat. 
Jazzy's skrik var tillräckligt högt för att få upp Quinn och Damon på fötter som oroligt springer in hit.

''Damon, Quinn... Vad händer?'' viskar jag och ställer mig halvt bakom Damon med Jazzy's kropp intill min.

Hon är för ung för att se något sånt här. Hon vet ingenting om vad Justin gör och så ska det förbli. 

''Dödade vi inte alla igår?'' frågar Damon lagom högt och både jag och Quinn smäller hårt till honom på varsin arm. Jag pekar på Jazmyn och lägger huvudet på sned, han biter sig hårt i läppen och Jazzy's mjuka röst fyller vardagsrummet.

''Dödade?''

''Nej Jaz, inte så. Vi hade en brottningsmatch med ett par gamla vänner igår. Det är bara ett uttryck vi använder'' säger Quinn till vår räddning och jag pustar ut. Han har alltid övrtygande lögner, det är en av det grejerna som gör honom smart. Både Damon och Quinn lägger sina händer på höfterna och stirrar mot fönstret.

''Märket går inte bort bara för att ni stirrar på det, you know'' skrattar jag och rycker på axlarna. 

Ytterdörren flyger upp och in genom dörren kommer Justin i släp efter hans vän, Jonathan. 

Han rynkar näsan och kommer in till oss som står mitt i vardagsrummet och stirrar på ett fönster.

''Vad händer?'' frågar han och jag flyttar på mig några centimeter. Så jag på sätt och vis berättar för honom fast utan några ord. Att han ser det klottret på fönstret räcker för att få honom arg, väldigt arg.

''Jazzy gå upp på ditt rum'' säger Justin bestämt, hon kollar ner på sina fötter och innan Justin hinner upprepa sig en andre gång försvinner hon upp för trappan och in på hennes rum. 
''Vad händer fellas?'' frågar Carlos nyvaket och gäspar stort. 

När han lägger märke till våra ilskna ansikten piggnar han omedelbart upp och suckar högt i synen på klottret.

''DÖDADE VI INTE ALLA INATT?'' skriker Justin och slänger ut med armarna. 

Jag sätter mig på soffan och det ger ifrån sig tillräckligt högt ljud för att Justin ska få veta min existens i rummet.

''Kels gå upp till Haley'' säger han och jag skakar på huvudet. 

Jag vet vad detta handlar om, jag vet precis allting. Jag vill inte gå upp på rummet, jag är trött på att vara där uppe när dem planerar någonting eller snackar om något gäng. 

Eller vilken båt det ska råna, hur mycket det finns på lager. You name it. 

 

Fem gånger i rad har Justin sagt till mig att gå upp på rummet och så envis som jag är så har jag nekat. 

Haley kommer trött ner för trapporna och slänger sig på soffan bredvid mig. 

Synen på klottret får hennes trötthet att rinna ut som sand från hennes kropp och hon spärrar upp ögonen.

''Igen?'' viskar hon till mig och jag rycker på axlarna, antagligen är det väl igen.

''Bones'' säger jag innan hon hinner fråga vilka som orsakade detta.

Hon drar förvånat efter andan och jag lägger handen för ansiktet.

Varje vecka kommer något liknande upp, antagligen förstör dem våra ting eller så klottrar dem.

Ännu värre kan de attackera. 

''Ledaren är iallafall död, såg det på nyheterna på mitt rum'' säger Arwin som är den andre gängmedlemen i Chase' gäng. Justin är djupt sjunken i sina tankar, antingen tänker han ut en plan eller är han tyst för att han vill attackera dem. Denna gången värre än den förra, det är så Justin är. 

 

''Vi attackerar dem, de vet redan att det är vi så varför inte bara döda dem?'' undrar Ian som har varit tyst en lång stund och funderat. Han har en poäng i det han säger men det är för många risker. 

''Jag håller med Ian'' säger Chase och Justin i mun på varandra.

''Det är för riskfullt att göra uppdrag så nära varandra. Det har något på gång, det vill sätta dit oss för att de inte har några bevis på att det var vi'' berättar Bruce och jag himlar med ögonen, jag förstår mig inte på honom. 

Hur kan han vara positiv fast än hans familj har attackerats? Samt hans hem? 

''Jag vet ert hat mot dem, jag känner detsamma men vi måste smida en plan. En riktig plan'' 

 

''Är du säker på att vi ska lyssna på detta Kels?'' viskar Haley och jag skakar på huvudet, jag är inte alls säker men som de säger Curiosity kills the cat. Jag lägger upp mina fötter på bordet och lyssnar ord för ord på vad killarna säger. Tillsammans är dem smarta, det märker man.

Något jag inte visste var att Jonathan har en gång i tiden också varit med i ett gäng, vilket chockade mig.

Enligt mig och Haley är han för snygg för att skadas på ett sånt sätt. 

 

''Vilken av dem är din flickvän Justin?'' flinar Jonathan och pekar på mig och Haley, för exakt en halvtimme sen kom det överrens om något. Framåt slutet sänkte de sina röster så vi inte kunde hör något. 

Det irriterade oss, väldigt mycket. För även en halvtimme sen fick Jazzy komma ner igen, hon var gladare än förut och det gladde mig att hon inte förstod någonting eller hade några misstankar.

Hon gick helt enkelt på lögnen Quinn berättade.

''Brunetten'' säger Justin och ger mig ett snett flin.

''Hon är riktigt het, haft henne i säng än?'' ler Jonathan och jag gömmer ansiktet i händerna.

Något jag verkligen hatar var Justin's nyfikna vänner, när de ställer såna konstiga frågor. 

Har de verkligen inget annat bättre för sig än att snoka i andras privatliv? 

''Fråga henne'' skrattar Justin och jag blänger surt på honom, Jonathan vänder sig mot mig och lutar sig mot väggen som knappt är tre meter ifrån.

''Har du haft sex med Justin?'' frågar han och jag spärrar upp mina ögon. 
Hur kan han bara fråga en sån grej? Dessutom till en tjej. Det är oacceptabelt.

''None of your damn buisness'' suckar jag irriterad och väntar på att Justin ska haspla ur sig något. 

''Tuff brud, det gör henne extra het''

''Jonathan fuck off, hon är min''

''Blondinen då?''

''Sorry bro, hon är min!'' ropar Quinn som antagligen har hört honom, en rosa nyans sprider sig på Haley's bruna kinder och ett flin sprider sig på mina läppar. Justin sätter sig bredvid mig och jag kysser mjukt hans läppar bara för att. 

 

Alla här hemma vet att Quinn och Haley har a thing, jag har försökt prata med Haley om det men varje gång jag börjar säga något om honom så byter hon ämne. Jag har även tvingat Justin att ta reda på något från Quinn's sida och när han väl har gjort det så vill han inte berätta det för mig. 

Damon är den enda av killarna som är en riktig tjejtjusare, han kan hålla på med några tjejer samtidigt fastän han inte är intresserad av någon av dem. Någon Damon har lagt ögonen på under en lång period är min klasskompis Claire. 

''Är det något på gång mellan Claire och Damon?'' frågar Haley tyst som om hon har läst mina tankar, jag putar med underläppen och skakar på huvudet.

''Jag vet lika lite som dig''

''Ska jag fråga?''

''Do it''

''Vad pratar ni om?'' frågar Quinn och slår sig ner bredvid Haley som lutar sitt huvud mot hans bröstkorg.

Han lämnar en hastig kyss på hennes huvud och mina mungipor åker upp i ett leende. 

Det här är mer än perfekt, det är är obeskrivligt bra. 

''Är du den enda som inte har en flickvän Damon?'' frågar Jonathan nyfiket och Haley skakar på huvudet.

''Nej, han har Claire''

Justin och Quinn kollar chockat på mig och vidare vandrar deras blickar till Damon som ger oss mördarblicken. 

Mycket väl vet vi om hans relation med henne och ska jag vara ärlig så ser hon inte alls dum ut. 

En brunette med gröna ögon samt en modellformad kropp, vi förstår varför han fastnade så fort.

''Varför vet inte vi om detta?'' utbrister Justin och pekar på sig själv och Quinn.

''Hon är bara en vanlig tjej..''

''Med snygg rumpa och stora bröst'' fyller jag och Haley i. 

Vi brister ut i skratt och jag rycker på axlarna, kan inte han beskriva henne ordentligt så gör vi det. 

Vi har absolut inget emot det. 

''Låt mig inte börja snacka om Carter Kels'' väser Damon och blänger surt på mig, jag rycker på axlarna.

Carter är ingen hemlighet, han är min vän från skolan som jag råkade ha en crush på innan Justin. 

''Vem är Carter?'' frågar Justin och biter hårt ihop käkarna. 

''Han är..-'' börjar jag men blir avbruten av Haley.

''Kelsey's ex pojkvän''

---

Ett kapitel på morgonkvisten innan jag drar till min utbildning som tränare inom gymnastik.

 

Jessica: Det är okej, jag förstår dig. Men jag vet inte om jag kommer skapa en ny novell efter denna. Beror på vad som händer i skolan osv. Jag har nyligen börjat i första ring och valt samhälle som är känt som en plugglinje så det beror på hur mycket jag hinner med :)

 

Hans ord ekar i mitt huvud, han var otrogen mot mig på grund av att både jag och han var oansvariga? 

Jag gjorde precis det han bad mig om, jag dödade mitt barn. Vårt barn.

Justin's kropp vilar tungt intill min och jag vill inte ens tänka tanken vad han och strippan har gjort. 

En sak vet jag säkert, ser jag henne kommer jag klösa ut hennes ögon. 
Lika mycket som jag är hans så är han min. Efter tre år tänker jag inte förlora honom, det skulle krossa mig totalt.

Jag suckar högt och lyfter mjukt Justin's arm för att komma ur hans grepp. Solen la sig för någon timme sen och än har jag inte somnat. Allt jag har haft i tankarna är Justin och den dumma strippan, 

Mina fötter trippar över det kalla trägolvet och jag ställer mig framför den stora glasdörren och tittar ut. 

Himlen är kolsvart och månen är den enda som står högt på himlen och skiner. 

 

Hon är vacker där hon står framför balkongdörren och är helt djupt inne i sina tankar. 

Där månens strålar träffar hennes vackra ansikte. Jag skulle kunna dö för att veta vad hon tänker på.

Jag överväger om jag ska upp och krama om henne eller bara fortsätta ligga kvar i sängen och avguda hennes skönhet. Innan jag har tänkt ordet av slår mina fötter mot det kalla golvet. Jag reser mig ljudlöst upp och smyger upp bakom Kelsey. Jag lägger mina armar runt hennes midja och lutar min haka mot hennes axel. 

Vi båda står och njuter av kvällens tysta ljud och månens sken. Känns det så här att älska någon så det gör ont? Man känner sig krossad så fort man får veta att den andra mår dåligt eller att jag är orsaken till hennes tårar. Den stora klumpen i halsen gör ont att svälja och man försöker säga allt som finns mellan himlen och jorden för att få henne må bra igen. Hennes smärta är min smärta fast tio gånger värre. 
Jag är oftast nervös i hennes närhet och det är något jag försöker trycka långt ner inom mig. 

Fjärilarna som existerar i magen när hennes röststämma börjar prata, jag älskar allting med henne. 
Varenda liten detalj du kan hitta, hur hon biter sin läpp när hon är nervös. 
Eller hur hon ständigt klagar över sina naglar och när hon är osäker över sin outfit ibland. Allting.

Kelsey behöver tid, hon behöver en helg att koppla av. Utan några hotningar, utan någonting som har med denna värld att göra och det tänker jag fixa. Jag vet att jag ständigt kommer vara orolig för henne men hellre det än att se henne plågas långsamt dag för dag här. Om hon vill kan hon även hälsa på sina föräldrar, allting för att hon ska må bra. Vad som helst. Mina armar slingrar sig från Kelsey's kropp och jag lämnar en kyss på hennes hals och rycker åt mig mina cigaretter innan jag beger mig mot nedervåningen. 

Ett glas sprit och en cigarett kommer få mig att tänka klart, jag rycker till när jag känner hennes kalla hand på min rygg. Jag vänder mig om och möter hennes bruna ögon jag drunknar i.

''Vad är det älskling?'' frågar jag och lägger armen runt hennes midja.

''Vart ska du?''

''Vardagsrummet'' svarar jag och slänger ut med armen. Hon nickar och börjar sakta gå med mig in. 

Jag placerar cigaretten mellan läpparna och böjer nacken ner för att tända spetsen. 
Jag känner hur nikotinet fyller mina lungor och jag stänger ögonen i en njutbar gest. 

Kelsey kollar stort på mig och jag vet att hon inte tycker om när jag röker, 

''Bara några bloss'' säger jag och sätter mig på fotöljen. 

''Inte hela''

Jag skakar på huvudet och tar ett andra bloss som jag andas ut genom näsan. 

''Släck den nu Justin'' säger hon och sätter sig i mitt knä, jag lägger en beskyddande arm runt henne och hon lutar sitt huvud mot min axel. Jag sträcker mig över henne och släcker cigaretten i askfatet.

Dörren på övervåningen som smälls hårt igen får oss båda att vrida huvudet mot trapporna och ner för dem kommer en rasande Bruce. Kelsey flyttar sig från min famn och jag placerar en hastig kyss på hennes läppar och möter Bruce halvvägs.

''De ha attackerat min familj i Rio!'' utbrister han och jag rynkar på pannan. 
Vad pratar han om? Vem vågar ens göra något liknande mot Bruce?

''Vem?''

''Bones!'' skriker han och jag knyter hårt ihop mina knytnävar.

''Vi måste göra något!'' säger Quinn och lägger sina händer på höfterna. 
Damon instämmer och jag kollar bak på en skräckslagen Kelsey. Jag nickar mot henne, att hon ska gå upp på övervåningen och utan några om och men reser hon sig upp och försvinner in till mitt rum. 

 

''Vad ska vi göra tycker ni?'' frågar Damon och lutar sina armbågar mot knäna.

''Vi ger dem ett besök, nu''

''Nu mitt i natten?''

''Det förtjänar dem!'' säger Quinn och drar handen genom sitt hår. 

''Tänk inte med röven nu killar!''

''Bruce!'' utbrister vi alla samtidigt. Att ge dem ett besök mitt i natten är inte att tänka med röven.

De förtjänar så mycket mer än bara besök. De förtjänar ett blodigt bad, allt ont.

''fine, lets go'' 

 

''Här är det'' säger Quinn och pekar på ett lager som ser övergivit ut, Damon stänger av motorn och vi går ut ur bilen och smäller hårt igen dörren. För att meddela att vi är här, fast än de kanske inte hör oss eller vet om det. 

''Bones!'' ropar Quinn och bankar hårt på dörren med knytnäven. Vi båda börjar banka på järndörren, när den äntligen slår upp hinner vi inte tänka ordet av innan Bruce tar honom i kragen och trycker upp honom mot väggen. 

Utan några ord sagda mellan dem slår Bruce ner honom med några slag över käften och går vidare in genom dörren. Jag tar upp ficklampan och börjar lysa hit och dit. För att åtminstone hitta en väg eller något hjälpsamt. 

''Här'' viskar Damon och går först av oss runt hörnet. Det luktar gammalt här nere. 

Som om ingen har bott här på över tjugo år, bränt. 

''Hör ni?'' viskar Bruce. Vi stelnar till och har öronen på spänn, några höga röststämmor ekar mellan väggarna och Damon börjar smidigt röra sig efter rösten. 

''Dörren där'' säger jag och lyser med ficklampan mot en dörr.

''DU SKULLE DÖDA HENNE SA JAG JU!'' hörs en manlig röst på långa vägar.

''Deras nya ledare?'' viskar Quinn och jag rycker på axlarna. Skriker han ut order så där så är det väl Bones nya ledare. 

''Skjut alla ni ser, jag vill inte ta det lugnt. De attackerade min familj'' påminner Bruce oss och glädjerus for genom min kropp. Jag har längtat efter dem orden, jag nickar mot Bruce och han sparkar upp trädörren och den okända ledaren samt en ny gängmedlem tystnar. De plockar snabbt fram sina vapen men vi är snabbare.

''Ner med era vapen annars skjuter vi'' säger Damon, ett äckligt flin sprider sig på ledarens läppar och inombord skriker jag frustrerat till. Utan att vi märker det sluter sig tre killar till dem och de börjar omedelbart skjuta hit och dit. Jag gömmer mig omedelbart bakom en soffa som finns i rummet och sätter mig endast för att skjuta mot dem. Ett smärtfullt skrik hörs och jag antar de som om någon blev träffad. 

Mina mungipor reser sig i ett flin och det känns bra att vara tillbaka, de här påminner mig om gamla tider. 
Då jag dödade London och trodde detta gänget var splittrat. 
Jag springer från soffan och skjuter mot dem samtidigt som jag tar mig till nästa ställe för att skydda mig. 

Medans jag laddar min pistol med nya skott hör jag ännu ett smärtfullt skrik och mitt flin blir - om möjligt- bredare. Det är inte alls så svårt att ta ner dem, ska jag vara ärlig trodde jag det skulle vara svårare. 

Jag ställer mig upp från bordet och siktar mot ledaren.

''Justin, din rygg!''

Jag vänder mig omedelbart och hinner inte reagera innan jag får ett slag över ansiktet. 

Blodet som har samlat sig i min mun spottar jag ut och laddar min arm för att svinga den över hans ansikte. Precis vad han gjorde med mig fast jag ska ge honom ett slag som är fem gånger värre. 

Ljudet av hans brutna näsa får mig att brista ut i skratt, så enkelt det är att slå folk. Nästan att man inte vill.

Jag tar upp min pistol som jag tappade greppet om när han slog mig och laddar den. 
Redo för att skjuta mot honom.

''Du är seg'' hörs Damons röst och han avfyrar ett skott mot min motståndare.

''Tack!'' utbrister jag och reser mig hastigt upp vilket orsakar en enorm smärta i bröstkorgen.

''Justin, är du okej?!'' frågar Quinn oroligt och lägger sin arm runt min midja, jag skakar på huvudet och lägger handen över mitt ärr. 

''Sätt dig här så skjuter jag ledaren'' säger Quinn och både han och Damon börjar omedelbart avfyra massa skott mot ledaren och alla runt omkring honom. 

''Killar!'' ropar någon och vi kollar mot dörren. Ett leende sprider sig på mina läppar över synen på Chase och hans gäng. De skjuter skott mot Bones och efter några minuter uppstår en läskig tystnad.

''Vad i helvete gör du här?'' skriker Damon åt sin lillebror och slår honom på baksidan av hans huvud. 

Jag reser mig upp och tar djupa andetag samtidigt som jag går fram till Chase och drar in honom i famnen. Tänker inte hans bror ge honom kopplimanger så kommer jag. Han hjälpte oss att få ner gänget, vi är skyldiga honom något. 

''Vi kom till er, som överraskning. Kelsey såg skräckslagen ut så frågade vi henne vad som hade hänt så berättade hon och vi kom omedelbart hit'' 

Han rycker på axlarna och i denna sekunden älskar jag Kelsey mer än allt annat. 

Det gör jag vanligtvis också förstås men extra nu. 

 

''Kelsey!'' viskar jag och drar in henne i min famn, trodde jag skulle förlora henne och mig själv för någon timme sen. Aldrig någonsin har jag haft så ont i bröstkorgen som då, för en sekund trodde jag mitt hjärta skulle stanna. 

Jag lämnar små kyssar på hennes käkben och hals, våra läppar möts halvvägs i en kyss och fjärilarna i min mage börjar flyga åt alla olika håll. Jag börjar backa mot sängen och jag faller mjukt över henne.

''Justin..-''

''Vi ska inte gå hela vägen, sov Kels'' säger jag och ger henne en sista kyss innan jag lägger mig bakom henne för att fortsätta sova. 

Jag vet inte vad som flög i mig igår men jag behövde ha sex med henne.

Det var det enda sättet jag kunde visa henne hur mycket hon betyder för mig.

Hur mycket jag älskar henne. Jag har insett att de som hände med Maxine och Aurora är totalt fel, jag ångrar det och har lärt mig från mitt misstag. Jag försöker bara hitta ett sätt att berätta det för henne innan någon annan gör det. London visste att jag skulle bli värsta monstret ifall jag fick reda på att Kelsey var gravid. 
Det var därför han berättade det för mig, han vill sära på oss två för att ha hela henne för sig själv.

Över min döda kropp.

Kelsey är min och bara min, jag vet att jag behandlar henne fel men jag vet inte hur jag ska uppföra mig i hennes närhet, hon håller kvar mina fötter på jorden. Hon gör mig nervös.

Aldrig kommer jag älska någon mer än Kelsey och jag vet att så länge vi båda kämpar så kommer det här förhållandet vara. Det gör ont att veta att Kelsey inte är välkommen hos sin familj på grund av mig, på grund av den personen jag är. Men vad som än händer skulle jag aldrig vilja spola tillbaka tiden och vänt mig om istället för att ta med mig henne hem. Eller döda henne. Det skulle vara det största misstaget jag någonsin gjort och jag vet om att jag skulle ångrat mig. Att lära känna Kelsey var en av det bästa sakerna som har hänt mig, att till och med kalla henne för min är tusen gånger bättre. Jag föll inte för Kelsey på grund av hennes sexiga utseende, det var hennes stora mun. Den hon använde när hon käftade emot mig, det bevisade bara att hon inte var rädd för att säga vad hon tyckte och tänkte. Det fick mig att inse att hon kunde leva med mig ifall hon skulle få reda på vem jag var. Det fick mig att bli fast i henne. Aldrig någonsin förut har jag haft ett förhållande. 
Det här är mitt första, kanske därför jag inte kan bete mig? Jag vet inte hur man ska vara den perfekta pojkvännen, jag försöker bara skydda det som är mitt. Det som tillhör mig. 

Det största misstaget jag någonsin har gjort med Kelsey, det var att lämna henne och åka till Chicago för att leta rätt på Thimothy där jag även blev tillsammans med Emma fastän jag inte hade några känslor alls för henne. Kelsey tar upp hela mitt hjärta och hon har fyllt mitt huvud med tankar om henne. 

 

''Justin, ey. Är du kvar man?'' frågar Jonathan från andra sidan luren.

''Ja, ja jag är kvar'' säger jag och skakar diskret på huvudet fast än jag är fullt medveten om att han inte kan se mig. Ett skratt lämnar hans strupe och jag tar en klunk av mitt whiskey som står på bordet. 

Killarna samt Haley har lämnat huset för att de ville bowla, jag och Kels valde att stanna hemma.

Jag visste om att Kelsey hade ont sedan igår, det var inte meningen att ta i så hårt men efter fyra månader så blir man galen. Steg hörs från trappan och en nyduschad Kelsey kommer in till vardagsrummet med badrocken hårt knuten runt midjan. Jag vinkar henne åt mig och hon sätter sig i gränsle över mig. 

Mjukt börjar jag kyssa hennes hals samt nyckelben.

''Justin släpp din jävla tjej och lyssna. Du har inte lyssnat sen jag ringde!'' utbrister Jonathan surt och i bakrunden hör man hur en kylskåpsdörr slås igen. 

''Jag har verkligen saknat min flickvän, kan jag ringa tillbaka ikväll? Det är klart jag kan, ses bro!'' flinar jag och lägger på innan han hinner säga någonting som övertalar mig. Kelsey ler stort och lutar slänger bak huvudet. Mina händer klättrar ner för hennes höfter och stannar på rumpan. Min favoritplats.

''Får jag markera att du är min?'' viskar jag mot hennes hals och börjar smått suga för att göra ett sugmärke.

''Justin nej, det är så fult'' säger hon och drar sig undan. Jag rycker på axlarna och skakar på huvudet.

''Ingenting är fult som kommer från dig'' säger jag kärleksfullt och kysser hennes läppar. 

En röd nyans sprider sig på Kelsey's kinder och ett litet skratt lämnar mina läppar. 
Hon är så gullig när hon rodnar. 

''Får jag göra ett på dig då?'' frågar hon och ler sockersött.

''Du behöver inte ens fråga babe'' svarar jag och lägger huvudet på sned. 

Får det här Kelsey att känna sig den enda så får hon mer än gärna göra det. 

Det som hände med stripporna är totalt fel och jag vet iallafall att det är ett misstag som jag inte kommer göra om. Jag tänker inte förlora en diamant för att ha massa småstenar som inte kommer vara en dag. 

Jag var arg och hade inte hjärnan på plats. Kelsey's tunga börjar försiktigt leka sig över min hals och mitt grepp på hennes rumpa hårdnar och ett stön lämnar hennes läppar vilket orsakar ett leende på mina.

Jag vill ha henna föralltid, jag vill att hon alltid ska vara vid min sida. 

 

''Vet du varför jag älskar dig?'' frågar jag henne plötsligt när vi bara ligger på soffan och tittar på tv där jag inte så mycket som fem öre lägger min uppmärksamhet på. Hon vrider sitt ansikte uppåt så hon tittar mig i ögonen och innan jag svarar henne så kysser jag mjukt hennes mjuka läppar jag inte kan slita mig ifrån.

''Det spelar ingen roll hur mycket fanskap jag ställer till med, du är fortfarande vid min sida. Det spelar heller ingen roll vad jag skriker åt dig när jag är arg eller vad jag gör mot dig för på slutet av dagen så vet jag att du kommer vara vid min sida. Jag vet att jag inte behandlar dig rätt men Kelsey, jag försöker verkligen. Jag vet inte hur man är en pojkvän för jag har aldrig haft ett förhållande förut. Du är den första och förhoppningsvis den sista. Jag har alltid bara haft sex med tjejerna och sen nästa dag glömt bort gårdagen men med dig så känns allting så rätt. Med dig känner jag mig så levande. Du älskar mig för den jag är, fast än jag är kriminell. Jag vet att det inte alltid känns som jag älskar dig men det gör jag, verkligen. Jag skulle hellre dö än att se dig med någon annan'' Jag märker hur vattniga Kelsey's ögon blir. Hon sätter sig snabbt upp och slänger sig över mig där hon pressar ihop våra läppar i en passionerad kyss. Spelar ingen roll hur många gånger jag kysser dessa fantastiska läpparna, jag kommer aldrig tröttna. 

 

''Justin?'' frågar hon nyfiket efter att ha tänkt ett tag. Hon sätter sig på min mage och lägger huvudet på sned.

Mitt namn i hennes mun låter så mjukt, så sexigt. Fjärilarna i min mage vaknar till liv och ett busigt leende leker sig på mina läppar. 

''Ja älskling?''

''Vart var du dagen jag..-' hon avbryter sig själv och börjar göra gester med händerna, mitt leende sjunker och jag biter mig löst i läppen. Är det här verkligen ett bra tillfälle att berätta för henne? Jag drar ett djupt andetag och väljer att berätta för henne, hon förtjänar att veta. 

''Hos Jonathan'' svarar jag och sväljer djupt.

''Och?''

''Han... han tog hem några strippor. Kels måste vi verkligen prata om det här?'' gnäller jag och slår ut med armen. 

''Vad gjorde du med stripporna Justin?'' frågar hon kallt och reser sig upp, hon sätter sig på fotöljen och en hög suck lämnar min mun. Jag känner hur ångern försiktigt kryper fram, jag skulle inte berättat. 
Det kommer bara göra allting så mycket värre, nu när vi äntligen kommer överrens vill jag inte förstöra det.
''Ingenting'' 

''Ingenting? Någonting har du gjort Justin, jag ser att du döljer det för mig''

''Jag var på sätt och vis otrogen, är du nöjd nu?! Är det vad du vill höra?!'' skriker jag och sätter mig raskt upp. 
Kelsey kollar ner på hennes sammanlänkade fingrar och jag slår händerna för ansiktet. 
Förhelvete Justin sluta va en fucking fegis.

En snyft hörs från Kelsey och jag reser mig hastigt upp för att gå fram till henne. 
Jag slår mina armar runt hennes lilla kropp och bär upp henne i famnen. 
Hon lägger sina armar runt min hals och borrar in sitt ansikte i min halsgrop. 
Jag tänker inte ljuga, det gör ont att de henne så här. Jag hatar mig själv för att ha skapat den smärtan hon känner.

 

Jag börjar långsamt gå mot vårt rum och jag slänger igen dörren med höften och lägger ner Kelsey på sängen. Hon har inte bytt om till något annat, Kelsey har fortfarande badrocken runt kroppen. 

''Ska jag hämta någon stor tröja och underkläder?'' frågar jag mjukt och kysser hennes panna.

Hon nickar och jag försvinner omedelbart i riktning mot gaderoben. 
Jag tar ut den blåa superman tröjan jag köpte till henne för någon vecka sen och rycker åt mig matchande svarta underkläder. 

''Kan du vända dig om?'' frågar hon och utan några protester vänder jag mig om, vi båda har brutit varandras tillit. Jag tänker inte förlora henne över en sån här dum sak, jag ska försöka göra allt i min makt för att få henne att lita på mig igen. Håller jag på så här kommer jag verkligen förlora henne, förr eller senare. 

''Klar'' 

Jag hoppar ut ur mina kläder och lägger mig bredvid henne under täcket. Jag lägger min arm runt hennes midja och drar henne tätare intill min bröstkorg. Kelsey stelnar till under min berörning och jag suckar lågt, jag vill inte ha det så här. Jag vill inte att hon ska känna så när jag rör henne

''Godnatt Justin''

''Godnatt baby'' viskar jag och pussar mjukt hennes hals.

Det har gått en vecka sen aborten och allt jag har tänkt på är bebisen. Vad skulle hänt ifall jag hade trotsat Justin's order och behållt barnet? Jag har även tänkt jättemycket på natten då Justin inte var hemma, var va han? Vilka hängde han med? Jag slänger mig ner på Justin's säng och suckar högt. På en vecka har Justin knappt pratat med mig. Allting är löst nu, vad begär han mer av mig? Knackningar på dörren avbryter mitt djupa tänkande och jag sätter mig upp för att ropa ett 'kom in' till människan på andra sidan dörren. 
Damon öppnar och sticker in huvudet.

''Vi ska ut och äta middag, följer du med?'' ler han och jag nickar, jag behöver frisk luft. 
Det är dags att lämna dessa fyra vita tråkiga väggarna efter sjudagars inlåsning. 

''Ska bara byta om, det går snabbt'' försäkrar jag honom och reser mig hastigt upp. 
Damon nickar och stänger dörren efter sig, jag halvspringer fram till gaderoben där både jag och Justin har våra kläder. Jag tar ut en guldig klänning och så väljer jag att ha en vit tröja över samt en vit kavaj.

''Det duger'' mumlar jag för mig själv och slänger snabbt av mig Justin's gråa mjukisbyxor. 
Jag drar snabbt den guldiga klänningen som slutar några centimeter under rumpan och den vita tröjan över huvudet och börjar vrida mig fram- och tillbaka framför spegeln. 

Kavajen sliter jag på och rättar till tröjan innan jag börjar spana in mig själv i spegeln.

Det matchar och det är snyggt, bra jobbat Kels.

Dörren slängs upp och i all hast vänder jag mitt huvud i riktning mot dörren och möter Justin's blick.

Han's blick åker upp- och ner för min kropp och Justin kan inte låta bli att bita sig i läppen. 

''Vart ska du?'' frågar han och ställer sig bakom mig. Jag tar ut mina svarta pumps som täcker hela foten och tar på dem innan jag svarar Justin.

''Ut för att äta middag''

''Med?''

''Killarna och Haley'' 

''Ska du ha på dig det där?'' frågar han och rynkar näsan. 

''Ja vadådå, något fel?'' frågar jag, mer bitchigt än vad det var meningen.

Justin biter hårt ihop käkarna och skakar på huvudet. Han lägger sina armar runt min midja, innan Justin har hunnit dra mig tätare intill sig krånglar jag mig ur hans grepp och börjar rätta till mitt hår.

Jag bestämmer mig för att låta det halvlockiga håret hänga fritt nerför mina axlar.

Fingrarna drar jag snabbt genom håret och jag rycker åt mig min mobil innan jag beger mig mot trappan.

Justin's fotsteg hörs bakom mig och en låg ohörbar suck lämnar mina läppar.

Jag vill bara ut härifrån, en pinsam spänt stämning uppstår mellan oss och killarna samt Haley står i hallen och väntar på mig. Haley bär på en kort blommig klänning samt en vit Louis Voitton väska. 

''Ska vi gå? Bruce, är du säker på att du vill stanna här?'' frågar Quinn och öppnar dörren, Justin går fram till mig och böjer sig ner för att återförena våra läppar i en känslolös kyss.

''Alldeles säker'' hör jag Bruce säga bakom Justin. Haley's blick bränner i nacken men jag håller kvar min blick på Justin's ögon. 

''Ta hand om dig'' viskar han och pussar min tinning. Jag flashar honom ett stelt leende och följer efter Haley ut. 

Damon's silvriga bil står prydligt ute på parkeringen och väntar på oss. 

''Ladies first'' flinar Quinn och öppnar bildörren till oss. Ett fnitter lämnar mina läppar och jag sätter mig omedelbart ner på de skinnklädda sätet.

 

Som jag precis hade anat så var det en fancy resturang som vi ska äta på. 
Det är samma gamla visa med killarna, nu när de tycker att de har mycket pengar så kan dem inte äta på vanliga normala resturanger. Jag menar, varför slänga så mycket pengar när man kan få lika god mat fast ett billigare pris? Haley har krokat sin arm med min och vi följer glatt efter killarna in genom resturangens dörrar. 

''Damon Zambrano'' säger Damon till tjejen som står bakom kassan, hon knappar snabbt in hans namn och flashar honom ett stort leende.

''Den här vägen'' säger hon och börjar leda oss mot ett privat rum där killarna självklart har bokat bord.

''Jerks'' viskar Haley bredvid mig och ett flin sprider sig på mina läppar.

 

''Hey jag heter Erica och är er servitrisen för kvällen. Kan jag ta era beställningar?'' frågar en tjej som ser ut att vara i tjugoårsåldern. Vi märker hur Damon spanar in henne och ett flin sprider sig på våra läppar. Quinn himlar med ögonen och Haley sparkar mig på smalbenet under bordet.

''Jag ska ha sushi sugar'' flirtar Damon och ler halvt mot henne, leendet han oftast brukar locka unga kvinnor med. Olyckligtvis så funkar det. Quinn försöker hålla inne ett skratt och jag vänder mitt ansikte mot andra sidan för att inte brista ut i skratt. 

''Jag ska ha kyckling med ris'' ler Haley och armbågar mig i sidan.

''Eh, jag tar som henne'' säger jag och pekar på Haley, servitrisen som har stått vid vårt bord i ungefär tio minuter sliter inte sin blick från Damon. Jag skakar diskret på huvudet och himlar med ögonen. 
Typiskt Damon att ragga på blondiner. 

''Jag tar en italiensk pizza'' ler Quinn.

''Något att dricka?'' frågar hon mjukt och tittar först på mig innan hon ännu en gång vrider sin blick till Damon.

''Öl'' 

''Fanta'' säger både jag och Haley i mun på varandra.

''Vin'' 

''Quinn, du ska köra!'' utbrister Haley och spärrar upp ögonen.

Så många gånger som jag har åkt med Justin så har jag vant mig vid att han har alkohol i sitt blodsystem. 

Quinn rycker på axlarna och ger henne ett helhjärtat leende, jag vet att båda har en crush på varandra.

Men Haley är en sån typ som väntar på att killen ska ta första steget, vilket jag misstänker Quinn kommer göra inom en snar framtid. 

 

 

''If you wanna see me naked, all you have to do is ask'' säger Damon till servitrisen och flinar snett.

''Damon!'' ropar vi alla i mun på varandra, en röd nyans sprider sig på Erica och hon vänder sig raskt om och går mot köket för att ge över vår beställning. Så fort hon har kommit utom hörhåll brister Quinn och jag ut i skratt.

''Vadå, det verkade som om fantaserade om mig naken, i hennes tankar alltså'' 

Haley gömmer ansiktet i händerna och jag och Quinn brister ännu mer ut i skratt.

''Damon snälla, tyst'' skrattar Quinn och slår honom skämtsamt på armen.

 

''Är ni klara?'' frågar Quinn, vi alla nickar och reser oss upp. Damon slänger upp en bunt sedlar på bordet, tar sin jacka och beger sig mot utgången. Quinn går oberört efter honom och kvar står jag och Haley chockade.

''Deras jobb..'' påminner jag henne och sväljer hårt. Hon nickar stumt och vi båda följer sakta efter dem. 

''...Han tyckte hon var snygg o..-'' babblar Haley på, hon stannar upp och kollar chockat på någon som står en bit bort. Jag vrider blicken dit hon kollar och spärrar upp mina ögon. 

Justin står och håller om en brunett, ett stort leende placerat på hans läppar.
Även den blinde hade kunnat bekräfta att de står och flirtar med varandra.

Det kändes som mitt hjärta skulle krossas i tusen bitar. Vad har jag gjort för att förtjäna se honom stå och flirta med någon annan? Jag gjorde det han bad mig om, varför gör han såhär mot mig?

Jag känner hur tårarna bränner bakom ögonlocket och jag sväljer ännu en klump för att inte låta dem rinna.

''Gå dit'' säger hon bestämt och puttar mig i riktning mot Justin. Jag tar mod till mig och börjar med bestämda ilska steg gå mot Justin.

''Kels..-'' säger Quinn och försöker ställa sig i min väg. Jag skakar på huvudet och puttar bort honom. 
Ingen ska ställa sig i min väg, jag tänker inte stå på och se Justin flirta med någon annan. 

Inte så länge jag var hans flickvän iallafall.

 

''Justin'' tvingar jag fram mellan sammanbitna tänder och tar ett grepp om hans arm.

''Åh hej'' säger han förvånat och kysser min kind. 

''Kels det här är Aurora, min vän. Aurora det här är Kelsey''

''Han flickvän'' fortsätter jag bitchigt, Aurora's ansiktsuttryck förändras snabbt från glatt till chockat. 

Jag ger henne mitt elakaste flin och lägger min hand istället på Justin's korsrygg.

Justin stelnar till och jag ser hur han hårt biter ihop käkarna.

''åh, trevligt att träffas. Justin nämnde inte att han hade en... flickvän'' tvingar hon fram och kollar mig från topp till tå. Ett falsk skratt lämnar min strupe.

''Det är okej, han brukar inte nämna mig för folk ändå'' ler jag och lägger huvudet på sned. 
Justin kollar chockat på mig och jag vägrar möta hans blick.

''Ska vi gå?'' frågar jag Justin och han nickar ilsket. Han flätar sina fingrar med mina och sliter mig snabbt från platsen vi står på.

''Vad i helvete gör du?!'' väser han argt och trycker upp mig mot bilen.

''Jag tänker inte stå och kolla på när du flirtar med någon annan. Aldrig''

''Kelsey..'' morrar han. Justin pekar mot bilen och jag vänder mig mot Quinn och Damon som iakttar oss.

Jag vinkar mot dem så de vet att jag åker med Justin och sätter mig sen ner i bilen. 

Jag behöver inte fråga Justin för att veta att han är jättearg. Bara synen av hans knutna knytnävar samt ihårt sammanbitna käkar förklarar allt. 

 

''Du går upp på rummet nu'' morrar Justin så fort vi har kommit in genom dörren, jag suckar högt och börjar långsamt gå upp för trapporna. Justin går in i köket och innan jag rundar hörnet till hans rum ser jag honom gå ut från köket med ett glas whiskey i handen och en cigarr placerad mellan hans läppar. 

Så fort jag har stängt dörren bakom mig sparkar jag av mig skorna och går ut på balkongen. 

Solen har just gått ner och himlen strålar en orange nyans. Jag drar in doften av frisk luft och drar snabbt fingrarna genom håret. Det var inte meningen att få Justin arg, men hade han sett mig stå med en kille och flirtat så hade han gjort värre saker. Tusen gånger värre. Jag förstår inte, varför ska det vara en sån stor skillnad mellan oss? Mitt bland alla tankar och snyftningar hör jag hur Justin ropar mitt namn från rummet. 

''Ja?'' muttrar jag och går in i rummet igen. Han tar ett djupt bloss från sin cigarr och jag hoppas djupt på att han kommer släcka den snart. Vilket jag vet att han inte kommer. Det tar lång tid att röka en cigarr.

''Gör aldrig sådär igen, uppfattat?!'' fräser han och tar ett hårt grepp runt min handled. 

''Så länge du är med mig tänker jag inte stå och se dig flirta med någon annan. Uppfattat?'' 

Justin drar mig till sig och trycker hårt ihop våra läppar. 

''Jag bryr mig inte om att läkarna har sagt till dig att inte ha sex på några veckor. Jag behöver det'' säger han mjukt och puttar ner mig på sängen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andas Kelsey andas, det kommer gå bra intalar jag mig själv jämt och ständigt. 

Strax efter min lilla konversation med Justin så somnade han av utmattning. 
Tyst smyger jag ut ur rummet och klampar in till Quinn's rum där jag är hundra procent säker Haley befinner sig.
Som jag hade anat så sitter hon i soffan och kollar ut genom fönstret.

''Hails!'' viskropar jag och drar åt mig hennes uppmärksamhet. Hon tassar tyst över till mig och vi båda går tyst ut ur rummet.

''Jag är osäker, jag vet inte vad jag ska göra!'' tjuter jag tyst och klampar med ena foten. 
Haley kollar sig runt och tar ett hårt grepp runt min handled för att dra mig mot ett ställe där vi kan prata, ostört.
Hon lägger huvudet på sned och kollar på mig med stora ögon, jag biter mig hårt i läppen och rycker på axlarna.

''Prata med Justin!'' säger hon och slår ut med armarna.

''Jag fick nyss höra en hel fucking uppsats om att han inte ville ha barn Hails!''

''Är det inte bättre ifall han får reda på det av dig istället för någon annan?''

''Hails..''

''Kels när han får veta det så kommer allting förändras, han kanske ångrar sig och vill ha det!''

''Hur kan du tro de?'' 

''Tro vadå?'' frågar Justin's välbekanta röst. Både jag och Haley stelnar till, jag vänder mig sakta om och möter hans nyfikna blick.

''Ehm, eh..'' börjar jag och försöker komma på en vit lögn. 

''Kelsey?'' frågar han och lägger sin arm runt min midja. Jag kollar snabbt på Haley och ber till Gudarna ovan att hon ska komma på en snabb lögn. Hon skakar diskret på huvudet och jag spärrar upp mina ögon.

''Säg det eller så gör jag det!'' väser Haley och går förbi oss ut. Min haka faller till golvet och jag kollar efter Haley som har försvunnit ut genom dörren för att lämna oss ifred. 

''Berätta vad?'' frågar Justin som fortfarande vilar sin blick på mig. Jag kollar chockat på honom och öppnar munnen ett flertal gånger för att säga någonting men allt som kommer ut är ofattbara ljud. 

''Kels, vad vill du berätta för mig?''

''Ingenting!'' säger jag snabbt och försöker vrida mig ur hans famn, Justin skakar på huvudet och greppet han har runt min midja hårdnar. 

''Kels, jag vet att det är något''

''Jag är gravid!'' utbrister jag och tar ett snabbt steg tillbaka. Justin spärrar upp sina ögon och tappar sin telefon han håller i sin vänstra hand. Han rynkar pannan och hans blick vilar tungt på mig. 
Jag sväljer den stora klumpen som har bildat sig i halsen och börjar nervöst leka med mina händer.

''M-men, d-du..''

''Jag ljög Justin, efter att ha hört vad du sa så visste jag inte vad jag skulle göra. Det kändes som om det vore den enda lösningen!'' avbryter jag honom, han knyter knytnävarna och börjar försiktigt med långa steg gå mot mig. För varje steg han tog så backade jag. Ända tills min rygg krockade med den vita väggen. 

''ÄR DU HELT JÄVLA DUM I HUVUDET?!'' skriker han och smäller till väggen bakom mig. 
Jag stelnar till och väntar på Justin's nästa ord som han kommer hugga mig med.

''EFTER ATT HA BERÄTTAT HUR MYCKET JAG ÄLSKAR DIG SÅ GÖMMER DU DET HÄR FÖR MIG?!'' 

''Jus..-''

''SÄG INGENTING, DIN FUCKING BITCH. JAG TRODDE VI INTE DÖLJDE NÅGONTING FÖR VARANDRA!''

''Det gör v..-''

''KELSEY HÅLL KÄFTEN!''

Hans ord, det var det värsta med att vara Justin's flickvän.

Hans ord som man oftast får höra när man gör någonting fel eller när hans uppdrag inte går som planerat.

Det är jobbigt att vara hans flickvän men den enda anledningen jag är det är för att jag älskar honom för mycket för att lämna honom. Jag kan inte leva utan Justin. Jag trodde han hade förändrats, att Justin slutade kalla mig för det ena efter det andra men jag hade så fel. Jag borde ha vänjt mig efter tre år men det känns så fel. 

Fel att jag bara står här och tar emot hans ord men jag förtjänar det.

Jag borde ha berättat när han frågade mig, då skulle allting blivit så mycket bättre.

Han hade inte varit lika arg, han skulle förstått. 

Justin's ögon är nästan svarta av ilska och den enda gången jag har sett honom så här arg var nog innan han blev skjuten. Jag kniper ihop läpparna till ett rakt streck och kollar på när Justin's ögon skiftar från deras fina hasselbruna färg till svarta, när hans bröstkorg tungts lyfts upp och ner.

Det är bara en tidsfråga innan Justin hoppar på mig. 

''Justin?'' frågar jag mjukt och får ett morr tillbaka. Det här var verkligen en dålig idé, jag skulle inte berättat för Justin. Men det hade varit värre ifall det skulle kommit från Haley. 

''Du ska göra abort Kelsey, idag'' morrar han argt och jag nickar stumt. Inte ett enda ord vågar lämna mina läppar. Snälla Bruce, Damon eller Quinn. Kom hit och rädda mig någon av er.

En tår rinner ner för min kind och jag märker hur Justin's ansiktsuttryck förändras men att han inte gör någon ansats att komma fram till mig och slå sina starka armar runt min lilla kropp.

 

Jag kan inte sluta oroa mig för vad som kommer hända. Allt de som hände på parkeringen, hur killarna knöt sina nävar berättade att de här kommer vara en blodig strid. Det är första gången jag någonsin hör talas om gänget Bones. De sättet killarna reagerade fick mig förstå att det är inte första gången de möter dessa blodtörstiga vampyrerna. Jag kunde inte låta bli att tänka på vad Justin skulle göra härnäst. 
Jag hoppas verkligen att det inte är något som kommer skada honom varken psykiskt eller fysiskt. 

Haley greppar ett plötsligt tag om min arm och drar mig åt sidan. 
Där vi kan prata avskilt utan att Damon eller någon annan hör. Jag vet att hon har många frågor och jag är redo att besvara dem, det är de minsta jag kan göra efter att ha dragit in henne i den här soppan. 

''Kels, vad händer?'' viskar hon oroligt och hennes ögon är vattniga. 

''Jag vet inte Hal, men det är något gäng som de säkert har mött innan som har kommit tillbaka. De försöker skada dem genom att ge sig på oss''

Om Haley's ögon var vattniga innan så vet jag inte vad dem är nu. Jag ser rädslan skrivet i pannan på henne och jag förbannar mig själv att jag ens berättade i första hand. Jag kunde lika gärna ljugit och sagt att jag inte har en aning vad som pågår. Så länge det håller henne i säkerhet så är det inga problem för mig. 

Haley kollar ner på sina sammanlänkade händer och jag suckar lågt så bara jag hör. 
Jag lägger min hand under hennes haka och tvingar henne möta min blick.

''Det är okej Hal, allting kommer bli bra'' säger jag tröstande och drar in henne i min famn. 
Hon lägger sina smala armar runt min midja och trycker mig hårt tätt intill sig. 

Steg hörs från trappan och vi båda kollar dit och möter Justin's och Jazmyn's blick. 

Haley torkar snabbt bort sina tår som har fallit ner för kinden och flashar ett stelt leende både jag och Justin kan se igenom. 
''Ska vi ta en promenad Kels?'' frågar Justin i slutet av trappan, jag slänger en snabb blick på Haley.

''Det är okej, jag klarar mig. Gå du'' ler hon och puttar mig mot Justin.

Jag ger henne ett leende och kramar henne snabbt innan jag börjar dra på mig mina skor. 

Jag väljer att lämna jackan hemma och drar istället den vita koftan hårt runt min kropp. 
Justin lägger sin arm runt min midja och under tystnad börjar vi gå på stigen som går genom deras skog. 

 

''Hur är det?'' frågar han och drar mig närmare sig, jag suckar högt och lutar mitt huvud mot hans axel.

''Jag vet inte'' svarar jag ärligt och vägrar möta hans blick. 

''Hey hey Kels, kolla på mig'' beodrar han bestämt och tar tag i min arm. 

Jag kollar på honom med vattniga ögon och lutar huvudet på sned. Varför här? Varför nu? 

Justin drar in mig i en hård kram och pussar mig flera gånger på huvudet.

''Det kommer bli bra Kels, promise'' viskar han mot mitt hår och stryker sina fingrar försiktigt. 

Jag nickar mot hans bröstkorg och släpper honom. Dels för att jag behöver luft och dels för att vi måste fortsätta gå. Justin sammanlänkar våra fingrar och ökar sina steg, 

 

''Titta Kels!'' ropar Justin och pekar upp mot himlen som en liten barnunge, över oss jagar två örnar varandra. 
Jag börjar skratta åt hans barnslighet och puttar honom försiktigt ner för stenen han står på. 
Ett stort flin breder sig på hans läppar och Justin börjar busigt springa efter mig.

''Justin nej!'' skrattar jag och försöker komma förbi alla höga grenar och stenar som ligger här och vart. 

Justin's klingande skratt hörs bakom mig och hans ena arm slingrar sig runt min midja. 
Han lyfter upp mig i sin famn och sätter oss båda ner på mjukt gräs. 

''Kunde du inte låtit mig vinna?'' frågar jag och putar med underläppen. Justin's tumme stryker min underläpp och han böjer sig försiktigt fram för att återförena våra läppar.

''Nej'' säger jag och viker undan. Chock står skrivet i hans panna och jag bestämmer mig för att spela med.

''Ingen kyss?'' 

Jag skakar på huvudet och reser mig upp. Jag borstar bort gräset som har satt sig på min rumpa och lägger armarna i kors. Justin sträcker på halsen och försöker återigen få mig att kyssa honom.

''Kysser du inte mig nu Kels, så tar jag dig här och nu. Förstått?'' morrar han och rynkar pannan. 

Jag vet att Justin är fullständigt seriös men det är något i mig som inte tror på hans ord.

''Mhm..'' säger jag och flinar stort.

 

                                                ''Mhm..''

 

Justin reser sig omedelbart upp och börjar springa efter mig. Skrikandes springer jag genom skogen och hoppar över allt jag ser. Stannar jag så vet jag att Justin kommer göra det. Han menar allt han säger men ändå kan jag inte låta bli att retas lite. Han är trots allt lekfull och de får jag utnyttja, iallafall nu. 

Jag springer snabbt bakom ett träd och håller andan. Grenarna Justin går på bryts och jag försöker med allt jag har hålla mig för skratt. Jag lägger händerna för ansiktet och lutar pannan mot trädet.

''Trodde du verkligen att du kunde komma undan baby?'' viskar Justin sexigt i mitt öra och trycker mig hårt mot trädet. Ett pipigt skrik lämnar mina läppar och mina armar börjar omedelbart flaxa hejvilt för att slå mig undan.

Justin vänder mig om och trycker upp mig mot trädet. Jag slingrar mina ben bakom hans rygg och lägger mina armar runt hans hals.

''Jag tänker fortfarande på ifall jag ska ta dig bakifrån eller såhär'' flinar han och börjar kyssa min hals.

''Inget av det, Justiiiiiin!'' skrattar jag och försöker putta bort honom. Hans händer släpper mina lår och börjar istället klättra upp för min kropp. 

''Inte här Justin'' mumlar jag och puttar väck hans händer. Justin suckar högt och släpper ner mig på fötter igen.

''Kels, jag har mina behov'' mumlar han och börjar gå tillbaka. Varför är det så svårt för killar att ta ett nej?

Jag börjar trött och segt klampa efter honom. Det är nu han behöver det.

Ett år utan att göra det borde vara svårt men å andra sidan så kände han inte av det. Förrens nu. 

''När vi kommer hem Justin'' muttrar jag och går förbi honom in till huset. 

 

''Kelsey?'' frågar Haley och sticker in huvudet. Jag kollar upp på henne från min blöta kudde och sätter mig upp. Fortfarande med kudden i handen. Hon går in i rummet och stänger dörren bakom sig. 
Haley halvspringer oroligt fram till mig och slänger sig på sängen bredvid mig. 
Hon lutar sig mot sänggaveln och klappar på sina lår. Jag lägger kudden på hennes ben och vilar mitt huvud där. Haley börjar försiktigt leka med mitt hår, vilket gör att fler tårar börjar falla för mina kinder. 

Det var såhär mamma alltid gjorde när jag inte mådde bra. Vi var som bästavänner men pappa har förstört allting. Han har förbjudit Andrew och mamma att prata med mig eller träffa mig. 
Allt jag ville var att de skulle acceptera Justin, är det verkligen så mycket begärt?

När man väl lär känna honom så är han underbar men varför kan inte andra se det?

Allt de tänker på är att han är kriminell, att han tar liv Gud har skapat. 

Men allting händer för en orsak, jag säger inte att det är rätt men jag menar. 

Justin har sina anledningar till varför han skjuter skallen av dem och de förtjänar det säkert men mamma, mamma borde förstå mig bättre än någon annan. Hon som med föll för en sån här kille vars pappan inte tillät henne ha. Jag är arton år, jag förstår vad som är rätt eller fel. Jag är en stor flicka nu och måste klara mig på egen hand men det betyder heller inte att mina föräldrar bara ska överge mig för mitt val av killar, right? 

''Vill du prata om det?'' frågar Haley. Jag vänder mig om så jag har ansiktet mot henne och nickar.
Ja jag vill prata med henne om det, jag måste prata med henne om det.

''Varför kan inte mina föräldrar acceptera Justin?'' frågar jag rakt på sak.

''Dina föräldrar är överdrivet kristna vars de inte vet vad ordet kärlek innebär. Kels, jag vet att du saknar dem men är det verkligen värt att ligga här och gråta över oförståndliga föräldrar? Du är en tonåring, det är meningen att du ska göra misstag. Du föddes inte perfekt, eller jo för Justin men han räknas inte'' säger hon och flinar åt det sista hon sa. Mina mungipor åker upp i ett stort leende och jag himlar med ögonen, typiskt Haley att alltid skämta om något som egentligen är helt seriöst. 

''Men mamma då? Borde inte hon förstå mig, hon föll ju för en kille som var som Justin''

''Hennes föräldrar förbjöd ju henne att träffa honom, vilket innebär att känslor svalnar efter ett tag. När man inte har kontakt med den personen alltså och det skulle jag tro hände med din mamma. Hennes känslor svalnade efter ett tag och baaam, hon kom över honom snabbare än snabbast. Hon hann aldrig komma in i det, i hans verkliga värld full av bomber och vapen. Därför hon inte förstår dig, hon förstår inte det du går igenom. Fast hon borde''

''Tror du verkligen att det är så? Ifall jag hade ignorerat Justin första dagen jag såg honom, på festen. Skulle han då vara ett bortblåst minne? Hade jag varit med någon annan istället för honom nu?''

Haley nickar och jag börjar omedelbart tänka på varför jag åkte till festen i första hand. 
Var det för att visa vem som bestämde? Eller var det för att jag verkligen ville? Kanske var det för Gud ville det?

 

''Sluta tänka på det Kels, kom. Vi går ner till killarna''

''Varför känner jag aldrig suget på att ha sex?'' frågar jag helt plötsligt från ingenstans. Haley rycker till och kollar chockat ner på mig. Jag rynkar pannan och väntar på hennes svar. 

''Hur länge har du känt så?'' frågar hon och lägger en hårslinga bakom örat.

''Sen Justin blev skjuten, ett år ungefär'' 

''Är du gravid?''

''Man kan inte vara gravid i ett år blondie''

''Nej Kels, jag menar det. Verkligen''

''Va?''

''Du och Justin hade sex för typ två veckor sen, kanske blev du gravid? När hade du din mens sist?'' 

''Eh..'' mumlar jag och tar upp min mobil för att kollar på kalendern. 

''Den är sen'' säger jag chockat och stelnar till.

Ett kort kapitel, jag verkligen försöker skriva långa men min hjärna vill inte sammarbeta med mig :(

 

Såhär skrev jag på kapitel 11 haha, jag trodde ni skulle förstå att Jazmyn är tolv år i denna novellen men aja.
Hon är tolv iallafall.. :')

 

 

 

Ni kan även nå mig på mejl, [email protected] 

Höga bankningar på dörren väcker mig och jag slår fort upp ögonen och möter mörkret. 
Jag och Justin råkade visst somna när vi låg här och pratade om Jazmyn innan. 
Jag ställer mig fort upp för att få dem höga bankningarna på dörren att sluta. 

Surt slänger jag upp dörren och möter Jazmyn's bruna ögon. Ilskan som jag kände för några sekunder sen rinner ut som sand och jag slänger mig omedelbart runt hennes hals. Glädjen sprider sig varmt i kroppen och jag lutar mitt huvud mot hennes axel. Det var så längesen jag hade hennes tolvåriga lilla kropp i min famn. 
''Kom'' viskar jag och föser in henne i rummet. Jag stänger tyst dörren efter oss för att inte väcka Justin och börjar sakta gå mot sängen.

''Väck honom'' beodrar jag och viftar med min hand mot Justin, Jazmyn skakar hysteriskt på huvudet och spärrar upp sina ögon. 

''Han kommer bli jättesur!''

''Inte om du väcker honom, han kan inte bli sur på dig Jaz'' suckar jag och puttar henne så hon tappar balansen och trillar i sängen. Hon kryper långsamt fram till Justin och över axeln ger hon mih Du-Får-Ta-Skulden blicken. 
Jag ger henne ett leende och sätter mig på stolen som ligger framför sängen. 
Jazmyn börjar försiktigt skakar på Justin med rädsla i varje rörelse hon gör.

''Men snälla..'' muttrar jag för mig själv och hoppar på Justin.

''Justin vakna, vi har besök!'' skriker jag och skakar honom mer hysteriskt än Jazmyn som knappt vågade röra honom. Justin's ögonlock öppnar sig fort och han stirrar på mig med svarta ögon. 

''Hur många gånger har jag sagt att inte väcka mig?!'' fräser han surt. 

Ilskan står klart och tydligt i hans ögon. Jag ignorerar hans fråga och pekar på Jazmyn och ler stort. 
Han vrider huvudet sakta mot Jazmyn och sen tillbaka på mig och ger mig en blick som tydligt betyder att jag har dumförklarat mig själv. Jag höjer på ena ögonbrynet och pekar på Jazmyn återigen.

Han vrider för den andra gången på sitt huvud och spärrar upp ögonen när han får syn på sin lillasyster. 

Justin slänger ner mig på sängen och lägger sina armar runt Jazmyn's smala kropp. 
Aldrig har jag sett någon som kramar varandra så hårt. Vattnet i Jazmyn's ögon kan man se tydligt fast än rummet är mörkt. 

Fem långa minuters tystnad har gått och rummet är på en hög spänning. Jazmyn och Justin håller fortfarande om varandra och jag bestämmer mig för att låta dem vara ifred lite för att prata ut. Om allting. 

Jag flashar ett stelt leende mot Justin och reser mig upp från sängen och börjar bege mig mot dörren. 
Med en sista blick på syskonen som inte har sett varandra på sex månader så går jag ut och är noga med att stänga dörren efter mig. Jag studsar glatt ner för trapporna, killarnas röster kan man tydligt höra från köket. 

Jag halvjoggar genom dörren och sätter mig omedelbart ner på stolen bredvid Quinn med ett stort leende på läpparna. De alla kollar på mig med rynkade pannor och jag rycker hemlighetsfullt på axlarna. 

Jag har alltid tyckt att det är roligt att vara hemlighetsfull, för då får man en ursäkt till att inte berätta sina hemligheter och kollar istället på alla andra som lider av nyfikenhet. 

''Det är fult att inte berätta Kels, säg nu!'' säger Damon och bankar nyfiket knytnäven i bordet. 

Mina mungipor åker upp i ett stort flin och jag skakar retsamt på huvudet. 

 

Mitt uppe i våra heta diskussioner kommer Justin och Jazmyn hand i hand in genom dörren och sätter sig med oss. Jag ler åt hur gulliga de är tillsammans och lutar mitt huvud mot Bruce' axel. 

Ytterdörren smälls hårt igen och vi alla vrider våra huvud mot Haley som står i hallen alldeles röd i ansiktet.

''Vem fan har förstört min bil?'' skriker hon och pekar mot sin bil som står ute på parkeringen. 
Vi alla reser oss upp och Justin går först av alla ut mot parkeringen och stannar upp i hans steg. 
Hans bröstkorg börjar tungt och långsamt höjas och sänkas. Hans händer var formade som knytnävar, knogarna var alldeles vita och hans käkben hårt pressade mot varandra. Ett bevis på att han är mer än förbannad.

Haley's svarta Corvette står helt sönderslagen på Justin's parkering.

Vindrutan är helt sönderslaget och de krävs något hårdare än basebollträ för att ta sönder den enorma rutan. Alla rutorna på bilen var slagna, på vissa ställen fanns det inte ens en liten glasbit kvar. 
På motorhuven står det med ståra bokstäver 'BONERS'
Jag kollar chockat fram och tillbaka från bilen till Justin. 

''De är tillbaka efter fyra år'' väser Bruce och knyter nävarna han med. 
Jag, Haley och Jazmyn står bredvid varandra och förstår ingenting. Jag lägger min arm runt Haley's axlar och hon lutar sitt huvud mot min axel. Jazmyn tar ett hårt grepp runt min arm och gömmer sig halvt bakom mig.
Hon har aldrig sett Justin's kriminella sida och det oroar mig att hon kommer få se den nu.
Hon vet inte vad allt detta handlar om. Allt Jazmyn vet är att Justin är en bad guy, inte vad han gör och varför.

Vilket dels glädjer mig för jag vill inte att hon ska få en annan uppfattning om hennes storebror.

Jag tar ett djupt andetag och efter vad som känns en evighet vänder sig Justin sig om och börjar gå mot dörren. 

''Möte i vardagsrummet nu. Kels, Haley och Jazmyn, gå upp på mitt rum'' säger Justin bestämt och rycker upp dörren. Vi alla börjar gå in och Justin drar mig till sig och pressar ihop våra läppar till en hård kyss. 

''Snälla lyssna på mig Kels..'' viskar han mot mina läppar och kysser mig igen. 
Jag suckar högt och tar ett löst grepp runt Haley's handled och börjar släpa upp henne för trapporna.