Published: 2012-05-24 Time: 20:55:56 Filed Under:

Kapitel 78 - I don't care about him anymore, it's over

PREVIOUS: ''Okej , men Axelia. Om du känner att du inte orkar eller något under dagen så är det bara att prata med mig okej ?''
Jag log till svars och sedan gick vi upp. När vi kom in märkte jag hur hon kollade på väggarna och sedan på mig. Jag kollade ner på golvet och hon märkte nog hur svårt det var för mig att vara där...

Efter ett tag när Kathleen hade gjort sig helt klar så var vi tvunga att gå för annars skulle vi komma försent till skolan.
När vi kom fram så kändes det pirrigt men ändå så himla tråkigt och jag hoppas verkligen att ingen skulle tjata om mig och Justin nu direkt..
Vi gick i korridoren till våra skåp och ingen kom fram men dom flesta hade redan gått till lektionen så det var lugnt än så länge iallafall.
Vi skulle inte gå så långt idag, typ till lunch nån gång för att vi skulle bara ha upprop och sedan skulle vi göra lite andra saker.

Efter en lektion på en timma så var det äntligen en rast så vi skulle kunna prata med alla kompisar i andra klasser om vad vi gjort under sommaren.
När vi kom ut i korridoren kom Jenna och Alexandra springandes mot mig. Dom 2 största beliebersarna i hela skolan om man räknade bort Kathleen och Jessica.
''Hej Axelia!'' skrek Jenna när vi dom kom imot mig.
''Öh hej?'' sa jag tillbaks fundersamt.
Dom typ hatade mig förut men dom blev snällare och snällare när dom fick veta att jag och Justin blev tillsammans. Alexandra hade till och med smsat mig några gånger under sommaren och frågat om vi skulle hitta på något. Men självklart ignorerade jag henne totalt, för helt ärligt så vill jag inte ha något med dom och göra.
''Jag smsade dig i somras, men du svarade aldrig. Har du bytt nummer?'' frågade Alexandra när dom hade kommit fram.
''Nej din dumbom, hon har haft fullt upp med Justin du vet,'' sa Kathleen till mitt försvar.
''Okej,'' sa hon och små skrattade lite. ''Jag har dig och Justin på ett tidningsomslag som ligger hem när ni är på rödamattan, så romantiskt!''
När hon sa det ville jag bara smälla till henne för jag ville bara säga att det var slut mellan mig och han men istället gick jag där ifrån och Kathleen och Jessica följde efter mig.

Efter en kort dag som kändes som en evighet hade vi äntligen slutat.
Jag, Jessica och Kathleen gick till skåpen och hämtade våra saker och sedan när vi skulle gå ut så kom det fram ännu mer som frågade om mig och Justin.
Det hade säkert kommt fram 20 stycken som frågade nånting om honom och vad vi hade gjort i somras osv. och det var så jag bröt ihop.
''MEN SNÄLLA SLUTA FRÅGA, JAG BRYR MIG INTE OM HONOM LÄNGRE. DET ÄR SLUT MELLAN OSS!'' skrek jag och trängde mig sedan igenom folkmassan och sedan gick jag min väg mot en bro som var lite längre bort.
Jag brukade sitta där när jag behövde tänka, för mig själv.

Efter ett tag när jag hade suttit där och samlat tankarna kommer Kathleen fram till mig och sätter sig bredvid mig på broräcket.
''Varför sa du inget om du och Justin?''
''Jag vet inte.. Jag ville inte såra dig för jag vet hur mycket du gillade honom och du var ju så glad att vi var tillsammans..'' sa jag och kollade på henne. Just nu hade jag gråten i halsen.
''Men gumman, kom hit så får jag en kram,'' sa hon och sträckte ut armarna.
När jag kramade henne så kom tårarna och vi satt bara där länge och jag bara grät och grät.

Har Jessica berättat att det är slut?''
''Nej .. Eller jo, fast du sa ju det mest själv i skolan men Jessica och jag pratade lite efter det.''

JUSTINS PERSPEKTIV: 

Konserten igår var helt awesome och jag hade saknat att stå på scenen och uppträda för flera tusen fans men

Just nu kunde nästan ingenting hjälpa mot mitt humör.
Jag låg hela natten och tänkte på Axelia och jag kollade flera gånger varje timma om jag hade fått sms av henne men den ända jag hade fått sms av var Selena.

Efter varje låt jag uppträdde igår sprang jag backstage och kollade på min mobil för att se om jag hadde fått sms, och i nästan varje låt jag sjöng fick mig och tänka på henne. Det kändes så tomt att vara utan henne nu, men jag fick helt enkelt försöka släppa henne. Hon ville ju ändå inte ha något med mig och göra..