''Jag är inte gravid precis, är fortfarande oskuld'' han log ännu större. ''Det kan vi ändra på'', han började vicka på sina ögonbryn, jag skakade på huvudet och log.

---

''Du är verkligen sjuk'' skrattade jag och reste mig upp för sängen, Caspian hade gått ner till kiosken på undervåningen. ''Och vart ska du?'' frågade Justin och kramade mig bakifrån, började pussa mig på kinden och längre ner på halsen, ''IIIH' sa jag och böjde på nacken/huvudet, ''Det kittlas'' han skrattade, ''lugn babe'' han la sin hand på min axel och försökte dra ner den, ''slappna av, jag ska inte göra så igen'' fan!, det var inte så jag menade, klart jag ville känna hans läppar på min hals, ''babe?'' Justin kollade oroligt på mig medans jag höll mig hårt i toaletthandtaget och andra handen på huvudet

''Nej, ingen fara'' jag tog ett djupt andetag, men hoppade till när dörren öppnades, ''Vad händer?'' Caspian kom in med två kola i händerna, ''Din syster mår inte bra'' Justin la armen runt min midja och höll mig hårt i handen med den andra, och ledde iväg mig till sängen, han la mig ner på sängen och gav mig en snabb kyss på munnen, jag ryckte chockat till, Caspian log, ''ni hade varit ett jättegulligt par'' jag himlade med ögonen ''äh, håll käften''

---

JUSTIN'S PERSPEKTIV!

---

Caspian hade lovat mig att fixa ihop mig och hans syster, vilket jag själv kunde göra suveränt med ändå lät jag han försöka, jag gav henne en kyss och backade snabbt undan så hon inte skulle kunna smälla till mig, vilket gjorde förbaskar ont, när det gäller smällningar på käften borde Axelia få nobelpriset, jag skrattade lågt, ''Vas happenin'?'' jag vände snabbt på huvudet så det knäcktes till i nacken, ''SNÄLLA, använd ALDRIG, den där meningen igen'', hon började skratta vilket gjorde så att mina mungipor åkte upp till ett leende, hennes skratt dödade mig, på ett positivt sätt då. Jag älskade precis ALLT med henne, hur hon brydde sig om mig, vilket hon fortfarande gör men inte vågar erkänna, jag har känt henne sålänge jag kan minnas och hon har aldrig svikit mig. Jag tänkte tillbaka på den dagen då vi hade gjort ett hål i jorden och grävt ner en låda, med massa brev, finns den fortfarande kvar? ''Axelia'' sa jag försiktigt och satte mig på kanten i hennes säng, ''Mhm?'' sa hon och öppnade sina ögon, jag smälte, hennes ljusblåa ögon som jag älskade att kolla in i, ''kommer du ihåg lådan vi grävde ner?''

---

det här är del 1, jag har det jättestressigt, har massa prov denna veckan & i nästa del så LOVAR jag att ni får en STOR del för att ni har haft sånt tålamod & läst! ♥