PREVIOUS: Han la sin hand på min kind och i den stunden kände jag att Liam, Liam jag en gång älskade var sig själv. Jag skakade snabbt bort tanken och kollade upp på honom igen.
''Jag måste hem'' viskade jag och reste mig upp, han tog tag i min hand och drog ner mig på bänken igen.
''Vi måste reda ut detta Ari''
''Ariana, jag heter Ariana'' sa jag kallt och lät inte honom använda mitt smeknamn.
Han la sin arm runt mig och pussade mig länge på huvudet.
Jag puttade bort honom och ställde mig upp
''Glöm allt Liam, jag vill aldrig se dig!'' Han reste sig upp och ställde sig framför mig och tog tag i min arm i ett hårt grepp.
''Släpp mig!'' röt jag och försökte rycka bort armen.
''När jag säger att vi ska reda ut det, då ska vi reda ut det, förstått?!'' sa han argt. Jag stängde snabbt munnen, det var ingen idé att tjafa emot honom, han skulle bara göra mig illa. Min mobil började ringa och på displayen stod det Justin. Liam ryckte mobilen ur mina händer och la på, gjorde sedan någoting ocgh gav tillbaka mobilen.
''Vad gjorde du?'' frågade jag och kollade igenom mobilen men ingeting har förändrats.
''Du ska inte snacka med folk som Justin''
Jag ilsknade till och gick närmare honom.
''Du ska inte säga någoting, du är trippelt så värre'' jag knuffade honom hårt så han trillade, vände på klacken och sprang därifrån.
Jag mötte Justin när ja var halvvägs hem och han kom springandes mot mig.
''Ariana, vad hände?'' frågade han och drog in mig i hans famn, jag borrade in ansiktet i Justins nacke och han smekte mig fram och tillbaka över ryggen. Efter att ha stått sådär ett tag så tog han min hand och vi började gå mot hans hus.
''Klockan är 8, jag blev orolig'' Jag tog hans hand med bägge mina och kysste honom på kinden. Jag kollade igenom min mobil och märkte att Liam hade raderat Justin's nummer, jag suckade högt
''Vad är det?'' frågade Justin och rynkade pannan
''Liam har raderat ditt nummer'' han skakade på huvudet och tog min mobil och skrev förmodligen in sitt nummer igen.
NÄSTA DAG:
Jag vaknade klockan sex på morgonen av mitt mobilalarm. Jag tvingade upp mina ögonlock och tog min mobil från mitt lilla nattduksbord. Jag var tvungen att blinka ett par gånger för att kunna vänja mig vid ljuset som skärmen strålade. När alarmet var avstängt steg jag upp och gick med tunga steg ner till köket. Jag flyttade undan kartongen som stod mitt i vägen och gick fram till kylskåpet. Jag gjorde två smörgåsar och hällde upp ett glas apelsinjuice, som jag tog med mig upp till mitt rum.
Jag snurrade den sista raka hårslingan jag hade runt skruvtången. Efter ett par sekunder släppte jag och en ny skruv hade bildats. Jag tryckte av tången och la ner den på grytunderlägget så att den inte skulle göra något märke. Mitt smink var redan färdigt så jag gick direkt till min byrå och bytte om till en röd/svart randig, luftig t-shirt och svarta, tajta jeans.
På bussen var det nästan fullt. Jag kände igen några personer men det var ingen som jag hade fått kontakt med. Jag satte mig näst längst bak och la upp min väska på sätet bredivd mig. Bussen började åka igen men stannade efter en kort stund. Dörrarna öppnades och ungefär sju personer kom på. Just när dörrarna hade stängts var det någon som kom springandes och knackade på dörren där framme. Chauffören öppnade igen och Joline klev på. Hon drog bort luggen som hängde ner i hennes ansikte och tittade sig omkring. När hon fick se mig gick hon fram till mig.
"Hej, får jag sätta mig här?" Jag tog min väska och makade på mig,
"Självklart."
Hon satte sig ner och suckade tungt, "Vilken stressig morgon!"
"Försov du dig?"
Hon nickade, "Ja. Ingen var hemma och jag hade glömt ställa mitt alarm."
"Tur att du vaknade i alla fall."
Fem minuter senare stannade bussen utanför den stora skolbyggnaden. Jag reste på mig och hängde min väska över min axel. Vi gick av och möttes av den kalla vinden. Jag huttrade till och stoppade ner mina händer i mina jackfickor.
Första lektionen var matte. Jag är inte så förtjust i ämnet, men det beror nog på att jag har ganska svårt för det. När jag hade lämnat min väska och tagit mina böcker gick jag tillsammans med Joline till klassrummet. Där inne satt det bara tre killar som direkt vände sig mot oss när vi gick in. Vi satte oss längst bak och la upp våra böcker på bordet. Killarna tittade mest på mig vilket fick mig att tro att jag hade något i ansiktet. Jag kunde ändå inte undgå att fråga Joline,
"Du, har jag något i ansiktet?" Hon såg på mig och skakade på huvudet.
"Nej, vadå då?"
"Inget, bara undrade."
Lektionerna flöt på och när vi var på väg till Jason's bil så frågade Joline om jag ville med henne hem och jag tackade ja, det blev ingen middag med Justin igår, istället så låg vi i hans säng och snackade om Liam och sedan skjutsade han mig hem efter att ha tjatat i en halvtimme.
''Hejsan tjejer'' sa Jason och gav oss en varsin kram
''Hej!'' sa vi båda i kör. Vi hoppade in i baksätet och snart var vi ute på vägarna. Jason kollade på oss i backspegeln och jag log åt honom.
Jag och Joline sparkade av oss skorna och satte fart i riktning mot köket, Joline tog fram mat medans jag satt på deras höga barstolar och knappade på min mobil.
''Vad hände igår med Liam?'' frågade hon helt plötsligt och kollade upp från mackan hon höll på med, jag ryckte på axlarna och började berätta allt för henne.
''Träffa inte honom flera gånger'' jag skakade på huvudet
''Det ska jag inte''
''Träffa vem?'' frågade Jason som kom in och tog mackan från Jolines händer.
''Liam'' sa jag och han stelnade till och hejdade tuggan. Han satte sig ner bredvid mig på barstolen och kollade på mig med en blick som betyder 'Berätta'. Ännu en gång berättade jag vad som hade hänt och jag kunde se ilskan som bubblade inom honom.
''Jag sa till idioten att han skulle lämna dig ifred!'' utbrast han och kliade sig på huvudet.
''Ingen idé, han är en psykopat'' sa Joline som hoppade in i samtalsämnet
''Agree'' sa jag och nickade på huvudet.
''Vad sa Justin?'' frågade Jason och kollade på mig, ingeting, vad skulle han säga?
''Ingeting''
Han tog ett djupt andetag och ett pling på dörren drog till sig vår uppmärksamhet. Jason reste sig upp och tog ett par stora kliv och öppnade sedan den enorma dörren.
''Hej Dean!'' sa han glatt och gjorde ett handslag med honom som var typiskt killar. Jag och Joline suckade och skakade på huvudet.
''Hej Dean'' sa jag glatt och besvarade hans kram
''Hej Ari, hej J'' sa han och kramade Joline också. Han satte sig ner på den höga barstolen på min högra sida.
''Vad händer?'' frågade Dean glatt och jag ville inte förstöra hans glädje så jag sa inget. Liam var rena glädjedödaren.
''Liam is in town'' muttrade Jason och en djup suck hördes från Dean.
''Den killen kan aldrig ge sig'' Vi alla höll med honom och skakade på huvudet.
''Vi byter ämne, han är rena glädjedödaren'' sa Dean och började snacka någoting om bilar med Jason, Jag och Joline reste oss upp och gick upp på hennes rum. Ännu en gång studerade jag hennes rum som jag kan utantill i huvudet. En stor inramad bild på henne och Jason låg över sängen och en annan stor bild på mig och henne på den andra väggen.
Det här kapitlet kan suga Jerry, JAG SKOJADE BARA! :'D
Men jag har ingen fantasi alls & vet inte vad jag ska skriva, så det blir bara lite huller om buller :p
