Hans mjuka röst som viskar i mitt öra. Hans armar som är slingrade runt min midja och hans haka som vilar på min axel får fjärilarna i min mage att vakna till liv. Jag vill inte känna så här. Jag är rädd för alla dessa känslor som överrumplar mig, jag är rädd för att känna så här. Vad händer när vårt kontrakt tar slut om 3 månader?
Kommer jag och Justin förbli främlingar eller tar vi förhållandet till nästa steg? Jag fick använda varenda gen i min kropp för att motstå lusten att ta Justin i bilen där och då. Att han håller om mig nu gör så att mina ben viker sig dubbelt och nästan förräder mig.

''Oroa dig inte babe, jag kommer fånga dig när du faller''

Jag stelnar till av hans ord, är det inte en replik man brukar säga till den man gilla för att på något sätt berätta att man gillar personen? Sluta inbilla dig massa saker Cosette skriker rösten i huvudet på mig. 
Jag sköljer av glaset jag har dränkt i diskmedel och lägger den på tork. Jag stänger av kranen som flödar ner vatten för fullt och torkar sen mina händer på handduken Pattie ger mig. Under hela processen vilar Justin's armar fortfarande slingrade runt min midja. Jag låter honom hålla om mig och lutar mitt huvud mot hans axel och Pattie ger oss ett gulligt leende som jag glatt besvarar.
''Måste sno min babe nu, vill spendera lite ensam tid med henne'' ler Justin och pussar mig på kinden. 
Nervositeten inom mig stiger och jag krånglar mig ur hans grepp och beger mig mot trapporna för att byta ut min stora tröja mot några andra vettiga kläder. Vädret ute är varmt och solen står högt upp i skyn. 
Jag ställer mig framför den stora spegeln och börjar ta några selfies. Det är en dum vana jag har. Att vartenda gång jag ser en spegel så måste jag verkligen stå framför den och ta några foton för att instagramma eller bara ha det i min mobil. Dörren öppnas och min blick for snabbt till Justin som frågandes stiger in genom dörren.

''Är du inte klar än?'' frågar han förvånat och jag skakar på huvudet.

''Nej, tar några egopics först'' säger jag och fortsätter posera framför spegeln. Ett skratt lämnar hans läppar och Justin ställer sig bredvid mig för att vara med på bild. Först ställer han sig bakom mig och lägger sina armar runt min midja och kysser mjukt mina läppar. Andra bilden håller han bara om mig som en normal tonåring.
Tredje bilden ställer han sig bredvid mig och böjer sig fram samt klistrar på en sexig pose som passar honom alldeles utmärkt. Jag klickar några foton innan jag snabbt lägger undan min mobil och öppnar gaderoben.
Ur min gaderob sliter jag ut ett par svarta skinnyjeans som sitter perfekt över mina ben och rumpa. 
''Jag vill att du ska ha min militärjacka'' säger Justin och tar ut militärjackan från skåper och räcker ut den till mig. Utan några protester tar jag emot den och lägger ner den på sängen innan jag börjar leta efter något att ha under. 
''Den här'' säger Justin och tar ut en vit långarmad tröja som har en djup urringning. Jag rycker på axlarna och rycker åt mig den. Just nu orkar jag inte vara extremt tjejig och be Justin gå ut ur rummet eller vända sig om utan framför honom - spelar ingen roll om han ser eller inte - tar jag av mig min stora tröja och drar på den vita långarmade tröjan. Justin biter sig sexigt i läppen och smäller mig hårt på rumpan. Jag himlar med ögonen åt honom i spegeln och ger honom sen ett svagt leende. 

 

''Vänta, ska bara ta på mig några armband'' säger jag och går fram till spegeln som står i Justin's rum. 
Där på så har jag spridit ut mina smycken och jag börjar snabbt snappa åt mig mina guld armband och knäpper dem runt handleden. Ängeln fick jag av pappa för några år sen när jag fyllde femton och infinity armbandet fick jag av mamma innan hon dog. Vart jag än går så måste armbandet alltid ligga runt min handled. 
Den på sätt och vis ger mig tur och konstigt nog får mig att känna att mamma är här med mig. 

Tredje armbandet som står 'hope' på fick jag av Eponine när jag fyllde sexton. Hon visste hur mycket jag verkligen ville ha armbandet och innan jag själv hade hunnit köpa det så gjorde hon det åt mig och gav mig den en vecka innan jag fyllde sexton. Eponine sa att hon köpte armbandet för att det skulle påminna mig om att aldrig tappa hoppet. Att efter vartenda regn kommer solsken. Spelar ingen roll i vilken situation jag befinner mig i, jag ska aldrig tappa hoppet. Fjärde armbandet som är två ringar fick jag av Pattie som gav mig det för fem år sen innan jag bråkade med Justin. Jag vet att de var fattiga redan då men hon ville så gärna ge mig det så hon jobbade extra tid för att tjäna ihop dem pengarna så hon kunde köpa armbandet till mig.
Det var verkligen jättegulligt av henne och i dagar gick jag och beundrade armbandet samt tackade henne. 

''När vi väl ändå är ensamma och jag inte kan vänta längre så vill jag ge dig detta'' säger Justin och räcker fram ett litet paket som är insvept i svart papper med vita band runt. Jag ger honom ett stort leende och öppnar försiktigt paketet för att inte råka ta sönder presenten som är i. När jag har slitit upp pappret så finns det ännu papper som är omsvept runt paketet och jag suckar lågt. Dem hundra pappren som man virar runt själva presenten irriterar mig. Jag ser att Justin nervöst skruvar sig fram och tillbaka. Jag ger honom ett lugnande leende och böjer mig fram för att kyssa honom. Han besvarar mitt leende och för engångsskull ger han mig det äkta leendet som jag för en lång tid inte har sett. Hans leende gör mig varm inombords. 

''Åh!'' utrbister jag och tar det guldiga armbandet i min hand. De femte och sista armbandet som ska ligga runt min handled är från Justin. På armbandet står det 'dream'. Justin's råd till alla unga här ute i världen. 

''gillade du det?'' frågar han nervöst och jag spricker upp i ett leende. Aldrig någonsin förr har jag gett Justin ett så stort leende som jag ger honom just nu. Jag slänger mig runt hans hals och gömmer mitt ansikte i hans halsgrop. Justin flätar ihop sina fingrar i mitt hår och kramar mig hårt tillbaka. Hans läppar börjar mjukt klättra från min hals, uppför min käke samt kind och möter äntligen mina läppar.

''Älskade det!'' rättar jag honom och ger Justin ännu en kyss. Han spricker också upp i ett stort leende och vi står mitt på golvet och omfamnar varandra i ett par minuter. 
''Jag valde dream för att det är en del av mig, jag drömmer mitt liv varje dag och jag får uppleva den varje sekund. Från att lägga upp videoklipp på Youtube till att resa jorden runt är något jag fortfarande inte kan förstå'' förklarar han och fuktar sina läppar, jag fortsätter nyfiket att lyssna på Justin's tal. Han tal får mig att bli hyptoniserad. 
Jag är inte den enda tjejen som älskar hans tal, han får mig att känna att allting är möjligt om man bara drömmer och tror. 
''Det jag menar med detta är att allting omöjligt är faktiskt möjligt bara man drömmer och tror på sin dröm. 
Jag kanske begär för mycket men jag vill att du ska bära en del av mig och detta är det närmaste jag har hittat'' säger Justin och kysser mjukt min panna. Inte förrens nu märker jag att jag har hållt inne andan och jag andas långsamt ut medans Justin torkar bort min tår som rinner ner för mitt öga.

''Schh babe, gråt inte'' säger han mjukt och drar in mig i sin famn. Jag klänger mig fast vid hans bröstkorg och jag vill aldrig att han ska släppa taget om mig. 
''Tack så jättemycket Justin, jag älskar det!'' snyftar jag och räcker armbandet till honom så han kan knäppa det runt min handled. Jag tar hans ansikte mellan mina händer och låter alla mina känslor komma ut i en passionerad kyss. 

 

''Vi måste gå nu Cosette om vi ska hinna med det jag har planerat'' säger Justin och avslutar vår femhundraelfte kyss. Jag nickar och vi flätar ihop våra fingrar och börjar gå ner för trapporna. Väl nere hör vi en välbekant tjejig röst och Justin's leende blir - om möjligt - större och han börjar omedelbart att springa till tv-rummet där alla verkar vara samlade. Jag blir alldeles varm inombords och följer glatt efter honom.

''Jazzy!'' skriker Justin glatt och lyfter upp henne i sin famn innan han snurrar runt henne ett par varv. 
Jazmyn kramar honom hårt tillbaka och han pussar henne ett par gånger innan han släpper ner henne på golvet. Jazzy kommer springandes fram till mig och jag lyfter med upp henne i min famn samt snurrar några varv innan jag plaserar en puss på hennes panna och ställer ner henne på golvet.

''Vart ska ni?'' frågar Jazmyn och kollar på oss. Justin flätar ihop våra fingrar och pekat mot ytterdörren.

''Jag har en överraskning till Cosette''

Bara på sättet han uttalar mitt namn får fjärilarna i min mage att börja dansa runt. Vad är det för överraskning han har gjort? Redan nu från början vet jag att det är ingen billig överraskning, hos Justin finns ingenting som kommer billigt här i livet. 

''Hejdå alla!'' ropar både jag och Justin i kör innan vi går ut från huset. Vid den här tiden är det inga papparazzi här omkring och det glädjer mig faktiskt för nu får jag spendera en riktig ensam tid med Justin. 
Han lägger sin arm runt min midja och föser mig framåt mot bilen. 

''Du har ett sexigt ass, vet du det?'' flinar han stort och jag slår honom skämtsamt på armen.
Ett gulligt skratt lämnar hans läppar och som den gentlemannen Justin är så öppnar han bildörren åt mig. 
Innan jag hoppar in i passagerar sätet ställer jag mig på tå och ger honom en mjuk kyss.

''Om det är så här jag blir behandlad varje gång du är på glatt humör så vill jag aldrig se dig på annat humör'' flinar han och ännu en gång slår jag honom på skämt. Han stänger omedelbart dörren efter mig och springer över till sin sida. 
''Varför är du på ett sånt glatt humör?'' frågar jag och han rycker på axlarna som svar.

''Idag är det då jag mår som bäst!''

''Ingen anledning alls?''

''Du är min anledning till att le eller skratta mon amour''

Hans franska accent fick omedelbart mig att tappa andan, det måste nog vara det sexigaste jag någonsin har hört. Jag som tände på killar som kunde prata spanska men Justin har nog vänt på det. Kanadensare som pratar franska måste nog slå allt. Fast det knappt var två ord så påverkade dem mig något så extremt mycket. 

Mina kinder blossar upp i en röd nyans och Justin ler stort. Han njuter nog av effekten han har på mig. 

 

''Älskling, vi är framme'' säger han och stänger av motorn. Bilen står på en uppfart där det är helt tomt, bara vi här. Jag kollar frågandes på Justin och han rycker bara på axlarna och stiger ut ur bilen. Jag följer hans exempel och snart är våra fingrar ihopflätade och vi börjar gå mot skogen som mer liknar ett djungel. 
Vi går och går och stegen vi tar känns som en evighet och äntligen stannar vi på kanten av en strand. 
''Vad gör vi här?'' frågar jag nyfiket och kollar mig runt på den övergivna stranden. Vi är dem enda och det har jag ingenting emot. En rätt så lång bit bort står ett bord med två stolar samt mat framdukat. 

''Jag vet att det har varit jobbigt med papparazzis nu den senaste tiden så jag ville ta dig hit där ingen kan hitta oss och bara få dig att slappna av älskling'' säger Justin och tar min hand i sin och börjar gå mot bordet. 
Jag ger honom ett osäkert leende och lutar mitt huvud mot hans axel. Det känns bra att det bara är jag och han här. Här behöver jag inte låtsas och jag känner att den här kvällen kommer gå mer än bara bra. 

''Här vill jag inte att du ska spela någon utmärkt skådespelare babe, jag vill att du ska behandla mig på samma sätt som du gjorde innan allt det här'' säger han och pekar mellan oss. Jag förstår att han syftar på kontraktet och nickar. För tre månader sen hade jag kunnat behandla Justin hur illa som helst för att hämnas för dem gångerna han har sårar mig men nu, tre månader senare, har jag knappt mage till att säga emot honom. 
Allt han har gjort för mig har jag varit för blind för att se. Jag har låtit mitt hat komma ivägen och såg istället inte den godhjärtade Justin som bryr sig om allt och alla. 
Justin drar ut stolen åt mig och jag sätter mig ner och han går över till den andra sidan för att sätta sig ner framför mig. Vi båda lyfter bort det silvriga locket samtidigt och doften av den varma maten kryper upp i näsan på mig. 

''Varsågod och hugg in'' flinar han och jag börjar omedelbart äta och försöker samtidigt få det att se stiligt ut.

Hand i hand går vi längs kanten med vattnet. Det har varit en skönt tystnad ett tag och då och då har jag kollat upp på hans vackra ansikte som lyste i solens sken. 
''Cosette, jag kan inte hålla det inne längre'' utbrister han och jag rynkar på pannan, vad har nu hänt?

''Av alla beslut jag har tagit så kommer denna bevisa sig vara den sämsta. Men jag är inte ledsen över att jag är kär i dig'' 

---

OMGOMGOMGOMG JAG FANGIRLAR SÅ JÄVLA MYCKET ÖVER MIN EGEN NOVELL, HUR NORMAL ÄR JAG EGENTLIGEN?! HAN FUCKING ERKÄNDE DET, OMGOMGOMG! 
okej, jag ska bete mig som normalt nudå..

VAD TYCKER NI? KOMMENTERA!! :D