''Kom Pennie, nu går vi och shoppar!'' säger jag och reser mig upp, hon nickar och fimpar sin cigg innan hon också reser sig upp. Vi låser balkongen efter oss och jag tar Eponine's bilnycklar och börjar gå mot garaget. 
Hennes silvriga fiskerkarma bil som hon har fått av Justin står fint inne i garaget och jag låser upp den innan jag sätter mig i framsätet. Jag kör ut från garaget och ställer bilen framför huset och väntar tålamodigt på att Eponine ska komma ut. Några minuter senare som känns som en evighet så kommer Eponine ut dragandes på min väska som jag tydligen har glömt där inne.

''Åh tack!'' säger jag och lägger väskan i baksätet.

''No problem, nu kör vi!'' skrattar hon och jag trycker ner gaspedalen med foten. Fönstren är nervevade och vårt hår flyger åt alla möjliga håll. Samtidigt som vi skrattar så sjunger vi med i Usher's låt Numb. 
Nu när jag hör Usher's låt så börjar jag tänka på det Pennie sa tidigare idag om Usher's mamma. 
Varför ville hon berätta det för mig? Har det någonting med någon av oss att göra? 
Jag väljer att lägga undan det ämnet till senare,  det ämnet kommer säkert bli klimax idag. 

 

''Framme!'' ler jag glatt och stänger av motorn, blickar dras till oss och bilen. De blir säkert chockade att tjejer kommer ut och inte killar. Men vem har sagt att fancy cars bara är till killar? Jag låser bilen med fjärrkontrollen och lägger min handväska på högra armvecket innan jag börjar gå mot dem stora portarna. 

''Snacka om hur mycket de kollar'' mumlar Eponine lite irriterat. Uppmärksamhet är egentligen inte vår grej men vi kan erkänna att vi då och då njuter av det. Jag går efter Eponine in i affären och börjar kolla efter kläder, när jag ser den svartvita klänningen så är det någonting inom mig som dras till den. Jag tar den söta korta klänningen i min hand och vänder mig om mot Eponine.

''Pennie?'' ropar jag och hon vänder sig om mot mig och börjar gå till mig.

''Den va ju söt!'' jag ignorerar hennes kommentar och försöker att hålla mig för skratt.

''Du kan bära den ute, till du vet, klubbar eller party, eller vad du nu vill göra. Du kan gå in i köket, få utskällning, argumentera, perfekt för just allt det, okej jag skämtar bara!'' skrattar jag och hänger tillbaka klänningen. 

Eponine viker sig dubbelt av skratt och en av dem anställda kollar konstigt på oss och ger oss en sträng blick.
Skrattandes drar jag med mig Eponine ut från affären.

''Du är ju helt tappad!'' skrattar hon och slår mig skämtsamt på armen. Jag rycker på axlarna och börjar skratta ännu mer.

''Eponine?!'' Vi båda tystnar och spärrar upp ögonen och verkligen stirrar på personen som står framför oss.

 

''Vad håller ni på med egentligen?'' väser Chaz, en av Justin's bästavänner. 

''Skrattar'' svarar jag och fnittrar. Chaz himlar med ögonen.

''Det ser jag väl!'' fräser han och slänger ut med armarna.

''Nej, för annars hade du inte frågat!'' flinar Eponine.

''Ooooooh snap, hon ägde dig!'' säger jag och börjar verkligen asgarva.

''Ni är inte riktigt kloka!'' 

Jag lägger armen runt Pennie's axlar och börjar styra våra steg mot nästa affär, bort från Chaz.

Chaz ropar någonting som varken jag eller Pennie hör. Vi bara viftar med handen över axeln och fortsätter att gå.

 

''Justin!'' ropar Scooter's välbekanta röst efter mig, jag vänder mig om och kollar trött på honom.

''Det var riktigt bra, jag är verkligen jättestolt över dig!'' 

Jag ger honom en klapp på axeln samt ett leende innan jag vänder mig om och beger mig ut från arenan. 

Innan jag sprang ut på scenen så sa mamma att hon ville prata med mig, det är det enda jag har tänkt på under hela konserten. Svetten rinner ner för min panna och jag torkar snabbt bort det med baksidan av min hand.

''Till hotellet!'' säger jag så fort jag hoppar in i bilen, jag stänger bil dörren efter mig och vi börjar snabbt köra i riktning mot hotellet. Jag lutar mig bak i sätet och jag sluter ögonen, turnéen går fint och jag åker snart till Manchester. United Kingdom har alltid varit mitt favorit ställe att slänga igång en konsert eller bara umgås. 

''Framme Justin''

''Tack!'' säger jag och stiger ut ur bilen, jag springer in i lobbyn och fram till disken.

Jag ber om nyckeln till mitt hotellrum och går sen upp på mitt rum. Mamma kan vänta en liten stund, jag vill inte sitta helt flottig framför henne. På vägen in till badrummet slänger jag av mig plagg efter plagg tills allting har åkt av.

Jag hoppar in i duschen och jag drar fingrarna genom det svettiga håret.

Det kalla sköna vattnet rinner ner för min kropp och sköljer av mig allt flott. 

''Du ville prata med mig?'' frågar jag och stänger mammas dörr efter mig. Hon nickar och lägger ifrån sig boken och läsglasögonen. Jag sätter mig ner bredvid henne på sängen och mamma öppnar sina armar. 

Jag lägger mig bekvämt i hennes famn och hon börjar försiktigt leka med mitt hår och pussa mig på huvudet. 

''Om en vecka Justin..'' börjar hon och tar ett djupt andetag, jag höjer på ena ögonbrynet och vrider på huvudet så jag kan kolla mamma i ögonen.

''Då ska jag, och du om du vill, åka till Stratford och hälsa på mormor och morfar samtidigt så ska vi träffa Pennie..'' säger mamma snabbt och osäkert. Pennie, min kusin. Mina tankar flyter snabbt iväg till Cosette som jag inte har träffat på 5 år pågrund av några dumma saker jag gjorde, hennes bästavän.

Är hon fortfarande sur på mig för allt jag har sagt och gjort? Jag saknar henne verkligen.

''Vad tänker du på?'' frågar mamma och drar mig ur mina tankar. Jag fuktar mina läppar och rycker på axlarna.

''Cosette..'' mumlar jag och vår konversation avbryts pågrund av att min mobil börjar ringa. 
Jag suckar högt och läser ''Hot Chocolate'' på displayen, jag flinar åt Lil Twist's fåniga smeknamn som jag har gett honom och svarar.

''Justin'' ler jag fast han inte kan se det.

''Aye bro!'' säger han glatt och jag reser mig upp, jag gör en gest åt mamma att jag går till mitt rum. 
Hon tittar besviket på mig och nickar sedan. Jag ber Lil Twist vänta lite innan jag går ut från mammas rum och stänger noggrant dörren efter mig. 

''Hänger du med på paaarty ikväll?'' skrattar han från andra sidan och jag slickar mig ännu en gång runt läpparna. 

''Vart?'' frågar jag och drar fingrarna genom mitt hår som ännu inte riktigt har torkat.

''Stratfoooord baby!''

''Men jag är i Vancouver och det tar minst 4h innan jag ens är halv vägs!'' gnäller jag och lutar pannan mot min hotelldörr. Lil Twist suckar från andra sidan och jag öppnar min dörr och går in.

''Men när kommer du till Stratford då?''

''Om en vecka''

''Glice bro! Då ses vi!'' 

Jag brister ut i skratt åt hans fånig ord, en blandning mellan Glad och Nice. Då jag råkade säga fel under inspelningen på Saturday Night Live. Jag lägger på luren och slänger mig på den stora sängen och pustar ut av lättnad. Min konsert börjar inte förrens 19:30 ikväll så jag hinner ta en powernap innan min repetition som är vid fem. Jag sluter ögonen och låter mörkret omfamna mig.