''Sätt dig på träpallen'' säger fotografen och pekar på en träpall. Jag går försiktigt fram till den och sätter mig.

''Luta dig lite åt höger, ta fram ena benet och den andra ska du ha vikt. Hälen ska nudda pallen'' förklarar han och jag gör som han säger.

''Lägg din hand på det lilla utrymmet du har på pallen. Den andra handen lägger du på ditt knä'' 

Justin sitter bredvid fotografen på en egen stol och småler. Vi har hållt på med denna photoshoot i snart 3 timmar. De har mer än tusen bilder på mig, räcker det inte?

''Sam!'' ropar Pamela och en ursnygg kille utan tröja kommer ut från omklädningsrummet jag nyss var i. 
Han avslöjar sin bruna kropp och han behöver inte ens spänna sig för att absen ska synas. 
Jag stirrar på honom och min haka faller till marken. Ett flin lämnar Sam's läppar och jag kollar generat ner på mina händer. 

''Du ska ta några bilder med Sam, ifall det är okej för dig?'' frågar Pamela och ler.

''självklart!'' 

Sam tar på sig en vit t-shirt och besvikelsen sköljer över mig. Jag kollar snabbt på Justin och märker att han spänner sina käkben. Sam ställer sig bakom mig och lägger sina händer på mina axlar. Värmen från hans händer sprider sig genom min kropp. Fotografen knäpper snabbt av några bilder.

''Sam sätt dig på pallen, Cosette ställ dig på hans högra sida och lägg ditt högra ben mellan hans ben. Så ja, låt din vänstra hand vila på hans högra axel, perfekt!'' ropar han och knäpper av några bilder. 

Några män drar in en två-sits svart soffa, jag höjer på ena ögonbrynet mot Justin och han rycker på axlarna. 

''Sam ta av dig tröjan och lägg dig raklång på soffan, Cosette lägg dig över honom och låt ditt huvud vila på hans axel. Sam låt din hand vila på hennes svank den andra armen viker du under huvudet som en kudde, Cosette lägg din hand på hans abs, grymt!'' 

Ännu en gång biter Justin hårt ihop käkarna och kollar surt på mig. Det är inte jag som bestämmer hur jag ska stå eller vad jag ska göra men ska jag vara helt ärlig så njuter jag av se Justin så frustrerad och inte kunna göra någonting. 

''Nu är vi klara för idag, tack så mycket!'' ropar fotografen, jag reser mig försiktigt upp och räcker ut handen för att hjälpa Sam upp. 

''Tack!'' säger han och avslöjar sina raka vita tänder. 

''Cosette!'' ropar Justin och jag rycker till, jag säger hejdå till Sam och går fram till Justin som lägger sin arm runt min midja och kysser mjukt mina läppar. 

''Klockan är tio, ska vi äta sen åka hem?'' frågar han mjukt och flätar sina fingrar med mina.

Va inte Justin nyss sur? Spände käkarna och hela paketet. Jag rycker på axlarna och följer med honom ut till bilen. Min mage kurrar och ett skratt lämnar båda våra läppar.

''Jag vet en suverän kina resturang, går det bra?'' flinar Justin och jag nickar hysteriskt. Kina mat är nog det godaste jag någonsin har ätit och toppar lätt min lista. Justin kör ut från uppfarten och börjar köra i riktning mot den så kallade kina resturangen. Jag hoppas verkligen att den är så god som han säger.

Annars får han äta upp min mat och köpa något annat gott till mig. Hans mobil börjar ringa och hans hand dyker snabbt ner i hans skinnjacka och snappar åt sig mobiltelefonen. Justin kollar på displayen och suckar högt. 
Han ignorerar samtalet och lägger mobilen i det lilla facket mellan båda våra säten. 

''Vem var det?'' frågar jag och låter nyfikenheten ta över. Han rycker på axlarna och jag tar hans mobil.

''Cosette, ge hit den!'' ryter han och rycker mobilen ur mina händer.

''Varför får jag inte kolla vem det va?'' 

''Du bryr dig inte, du bryr dig inte överhuvudtaget utan låter bara din nyfikenhet få det bästa av dig..'' mumlar han och jag höjer oförstått på ena ögonbrynet. Jag bryr mig visst då, annars hade jag väl inte frågat? 

Jag himlar med ögonen och halkar längre ner i sätet. Jag lägger armarna i kors över bröstet och slutar argumentera mot Justin. Justin kollar snabbt på mig och sen på vägen igen. En suck lämnar hans läppar och jag blänger surt på honom. Ja jag tänker bete mig som en tre-åring så länge Justin surar. 

''Vi måste prata om det som hände för 5 år sen..'' muttrar Justin och jag skakar på huvudet.

''Nej det har med mitt förflutna att göra och jag vill inte tillbaka dit''

''Cos..-''

''Nej Justin det räcker! Jag vill inte göra som du säger hela tiden och våga nämna kontraktet, jag slår dig'' fräser jag och han kollar chockat på mig. Justin öppnar och stänger sin mun ett par gånger och tillsist förblir den stängd, han spänner käkarna och hans grepp om ratten hårdnar så knogarna blir vita. 

''Framme'' mumlar han tyst och stänger av motorn, jag stiger ut och stänger dörren hårt efter mig för att bevisa att jag faktiskt också kan vara sur.

''Smäll aldrig till bildörren så igen, förstått?!'' väser han surt med sammanbitna tänder och går före mig in till resturangen. Jag himlar med ögonen och följer efter honom till ett bord för två.

''Ska snart till studion, du stannar inne idag..'' säger han bestämt och jag spärrar upp mina ögon.

''Är inte du ledig innan du ska ut på turné?'' frågar jag och han rycker på axlarna.

''Jo men jag vill till studion och spela in den sista låten'' 

''Okej'' 

Justin räcker mig menyn och jag kollar snabbt igenom den fast jag redan vet vad jag vill ha. Jag lägger menyn åt sidan och kollar på Justin som gång på gång spänner käkarna. Han slickar sig runt läpparna och lägger undan menyn. Kyparen kommer fram till oss med block och papper.

''friterad kyckling med ris och vanlig fanta till''

''Samma här fast med spaghetti också, cola'' 

Jag sparkar Justin under bordet och blänger på honom, han kan åtminstone spela glad. Kyparen har ingenting med hans dåliga humör och bara för det behöver Justin inte ha sin fula attityd. 

''Vad?'' fräser Justin när kyparen går iväg.

''Inte den attityden Justin! Varför är du så sur egentligen?'' 

''Cosette skit i det, släpp det..'' mumlar han och klistrar på ett fejkat leende när kyparen kommer tillbaka.

''Tack!'' säger både jag och Justin i kör. Ibland hänger jag inte med alls i Justin's humörssvängningar, ena stunden är han glad och ivrig nästa så är han alldeles kall och dominant. Vi börjar äta vår mat under tystnad, då och då slänger jag några hastiga blickar på Justin. 

''Justin, jag åker ikväll tillbaka till Vancouver'' 

''Jag vet, jag åker efter dig fast inatt vid typ 3'' 

Jag nickar och kollar ner på min mat igen, vårt samtal dör snabbt ut och en obekväm tystnad faller över oss.
Vem var det som ringde Justin? Min nyfikenhet får ännu en gång det bästa ur mig och under resten av måltiden får jag inte frågan ur huvudet. Så många frågor men några få svar. Jag gillar inte alls den här Justin som är kall och dominant. Jag föredrar honom mysig och gullig, så som Justin bara kan. 

 

Vi båda lutar oss båda belåtet tillbaka och jag njuter av min sista tugga. Det här va verkligen så utsökt som Justin sa, dessa tre och en halv vecka som är kvar kommer vara helt amazing. Jag kommer dra med mig tjejerna hit och äta här tills vi tröttnar. Jag trycker på hemknappen på min mobil och klockan visar med stora siffror 11:12, vad segt tiden går. Jag vill bara hem så jag kan ringa Shaggy, jag måste berätta för honom. Jag kan inte bara lämna honom utan någon förklaring, det är bara fel. 

''Vad tänker du på?'' frågar Justin och jag rycker på axlarna.

''Du tänker på han ellerhur?'' frågar Justin med en hård röst, det finns någonting i hans röst som jag inte har hört tidigare, som jag inte kan sätta fingret på vad. Sympati? Empati? Sårad? 

Jag rycker på axlarna och skakar sen på huvudet, jag vill inte förstöra Justin's glada humör som egentligen redan är förstört. Idag har han inte alls varit på bra humör och jag förstår inte varför. Är det för min photoshoot med Sam? Eller är det för att jag stirrade sönder killen? Justin kallar till sig kyparen och ger honom sitt kreditkort. Knappt några minuter senare kommer kyparen tillbaka med båda kreditkortet och kvittot. Vi båda tackar för maten och reser oss upp, 
Justin flätar sina fingrar med mina och går ut genom den lilla dörren. 

''Ska du följa med mig till studion eller stanna hemma?'' frågar han och - som den gentlemannen han är - öppnar min bildörr. Justin böjer sig över mig och knäpper fast mitt bälte över bröstet. Jag kollar förvånat på honom och han plaserar en mjuk men ändå hård kyss på mina läppar.

''Varsågod baby'' viskar han sexigt mot mina läppar och kysser dem igen.

''Jag följer med dig till studion..'' mumlar jag när han har hoppat in bakom ratten. Han flashar mig ett leende och börjar köra i riktning mot studion. Mina tankar flyger ännu en gång iväg till samtalet på Justin's mobil, vem var det egentligen? Vad vill den personen Justin egentligen? Det måste nog ha varit en person Justin inte gillar för annars hade han svarat. Justin lägger sin hand på insidan av mitt lår, jag lägger min hand över hans och flätar ihop våra fingrar. Så mina fingrar ligger överst men ihopflätade med hans.

Justin's mobil börjar ringa och jag kan skilja Scooter's namn på displayen. Justin lägger på högtalaren.

''Ja?'' mumlar han lite smått irriterat.

''Du och Cosette gör inga framgångar tvärtom, det står att hon har varit otrogen och så är det en bild på ''henne'' och någon random kille på gatorna men jag kan inte se om det är hon eller inte. Är det sant Justin?'' 
Justin spänner sina käken och kollar snabbt på mig. Jag stelnar till. Scooter's röst är inte så mjuk som den brukar va utan den är hård och har inga känslor inblandade.

''Nej'' svarar Justin stelt. Jag kollar chockat på honom, varför valde han att ljuga för min skull? Han kunde sagt som det var men och andra sidan, hade han sagt det så hade Scooter förvandlats till tjej och fått PMS på mig. Justin vägrar kolla på mig och jag suckar lågt och kollar ut genom fönstret. Varför är det så stelt mellan oss?

Är det för att jag inte vill prata om mitt förflutna? Jag vill inte tillbaka dit, jag vill inte minnas allt fult jag har gjort. Jag skäms över det, jag vill tänka på nutid och framtiden. Mitt förflutna är redan förbi och att prata om det är som att säga till Justin att han ska knivhugga mig. Jag hatar när Justin stänger mig ute sådär, jag menar inte att han direkt ska börja prata om sitt privatliv men åtminstone släppa in mig lite. Vi ska spendera mer än 6 månader tillsammans och vi kan deffinitivt inte vara så här.