Jag läser Eponine's sms om och om igen, vi åker tillbaka till Canada imorgon och jag har inte ens packat för balen eller någonting överhuvudtaget. Jag reser mig hastigt upp och Justin kollar på mig med en frågandes blick.

''Jag åker imorgon bitti tillbaka till Canada och jag har inte ens packat!'' förklarar jag frustrerat och drar fingrarna genom mitt ruffsiga hår. Eponine och Heather kom hem kort efter att jag och Justin kom hem och det var ungefär för en timme sen. Mina steg börjar röra sig mot trapporna och Justin gör ingenting för att hindra mig, jag går snabbt in på mitt rum och tar fram samma resväska som jag tog hit och börjar snabbt packa ner kläder. 
Min bal klänning är hemma i Canada så jag behöver inte stressa över den. Jag har inte alls packat så mycket, det mesta av mina kläder är ju hemma i Canada så egentligen behöver jag inte packa överhuvudtaget men väljer ändå att ha med mig några enstaka plagg. Min bruna trädörr slängs upp och Eponine och Heather står utanför med nyfikenhet i blicken. Jag himlar med ögonen och ger dem ett litet leende, båda går in och stänger dörren efter sig. De sätter sig på min säng och jag sätter mig på golvet framför dem i skräddarställningen. 

''Hur blev du och Justin tillsammans?'' ''Jag trodde du hatade honom!'' säger dom i mun på varandra och jag håller upp mina händer för att tystna dem. I denna sekunden förbannar jag Scooter för att jag inte får säga sanningen, det är självklart att jag fortfarande ogillar Justin, jag vet inte ens varför jag lät honom kyssa mig. 

''Jag vet inte, det bara hände för plötsligt'' förklarar jag och försöker att inte ge dem ett alltför detaljerat svar. 
Eponine skakar på huvudet och jag suckar högt och lutar huvudet på sned. Eponine är en sån som snokar i andras privatliv och måste veta vartenda liten detalj, märker hon att du ljuger så försöker hon manipulera ut sanningen från dig. Hon är den romantiska typen som vill ha en happy ending. 

''COSETTE!'' ropar Usher från undervåningen och jag stelnar till, nu när han har lugnat ner sig kommer han fråga ut mig och berättar jag inte sanningen så kommer han straffa mig och det blir säkert att ta all elektronik från mig så jag inte har någon kontakt med ute världen. Jag reser mig trött upp och tjejerna är tätt i häl efter mig, båda två på hel spänn.

''Lugna ner er..'' mumlar jag och öppnar min dörr, jag börjar sakta bege mig ner för trapporna och möter Usher som vankar av och an framför trapporna. 

''Ja?'' mumlar jag irriterat och lägger handen på höften. 

''Vi måste prata..'' 

Jag rycker på axlarna och kollar konstigt på honom, Justin som står bakom Usher ger mig va-vänlig-blicken och jag skakar osynligt på huvudet. Usher behöver inte veta vad som hände eller varför vi ens tänkte tanken att göra något liknande. Det här är mitt liv, jag måste göra mina EGNA misstag för att lära mig någonting här i livet.
Jag är sjutton, snart arton, och har aldrig tagit ansvar för någonting. Mina föräldrar har alltid skämt bort mig med saker och ting när dem inte kunde vara där för mig. De har alltid tagit ansvaret för mig och nu är det dags att jag går min egen väg. Jag har blivit en stor flicka nu, jag kan skilja mellan rätt och fel.

''Cosette, du måste berätta för mig vad som har hänt!'' utbrister Usher och jag skakar på huvudet, han har sen jag kommit tillbaka den dagen försökt få ur mig vad som hände på festen och hur jag kunde gå med på det. 

''Det är mitt liv Usher, du måste låta mig göra mina egna misstag så jag lär mig. Man måste först nå botten för att nå toppen..'' muttrar jag och sätter mig på det nästsista trappsteget.

''Cosette, din bror har rätt att veta vad du gör så länge du är minderårig..'' mumlar Justin och jag kollar snett på honom. Vem är han till att lägga sig i?

''Justin lägg dig inte i!'' fräser jag och han rynkar pannan.

''Cosette du är min flickvän, det är väl självklart jag ska lägga mig i!''

''Nej för det här är mellan mig och Usher!''

''Sluta va så naïve Cosette!''

''Det är jag inte alls!'' skriker jag. Både jag och Justin är röda i ansiktet av allt skrik vi har slängt i varandras ansikte. Justin drar sina fingrar genom håret och min mobil plingar till. Jag kollar snabbt ner och ser att det är ett sms från Shaggy. Ett leende sprider sig på mina läppar och jag öppnar snabbt meddelandet och läser det ett antal gånger för mig själv.

 

 

Jag trycker omedelbart på 'svara' och leendet är fortfarande på mina läppar fast större.

 

''Vem var det?'' frågar Justin nyfiket och jag kollar strängt på honom. Först kallar han mig naïve sen vill han veta vem jag skriver med? Fan heller. Det står på svart och vit att han är min pojkvän. Hade jag själv fått välja så hade Justin varit den sista personen på planeten jag skulle varit tillsammans med.

''Du var riktigt mysig för knappt en timme sen, vafan har hänt under den korta stunden?'' fräser Justin och kollar ilsket på mig. Jag rycker på axlarna. Han behöver inte bli värsta Usama Bin Ladin för att jag inte berättar vem jag smsar med. Det stod inte i kontraktet att Justin skulle få veta vartenda centimeter av mitt privatliv, inte för att jag läste den så noga men ändå. 

''Du vet varför..''

''Cosette, lägg av!'' 

Jag stänger ner smset och reser mig upp och beger mig mot mitt rum fast Usher och Justin ropar åt mig för full hals att jag ska komma ner igen. Jag smäller igen min dörr bakom mig och springer snabbt fram till gaderoben. 
Jag måste träffa Shaggy innan jag åker tillbaka till Canada, fast än jag kommer vara där i två dagar så känns det som en evighet tills jag får träffa Shaggy igen. Jag drar snabbt på mig ett par tighta svarta jeans, vit lite genomskinlig blus och en skinnjacka över. Jag böjer mig snabbt ner och tar mina högklackade skor på mig, jämfört med Shaggy är jag kort och inte lite heller. Jag låter mitt hår vara blött och lockigt ner för mina axlar. 
Innan jag går ut så tar jag min mobil och nyckar, vem vet? Jag kanske kommer sent ikväll.

 

 

''Jag går ut!'' ropar jag och stänger omedelbart dörren efter mig så ingen kan säga åt mig att komma tillbaka eller dra in mig igen. Jag går snabbt över vägen och börjar småspringa till Shaggy, det ligger en bra bit härifrån men jag hittar snabbt vägen och är framme. Jag sliter upp hans dörr och tar av mig skorna, det skadar väl inte att göra en överraskning, eller?

''Hey babe'' flinar jag och slänger mig på sängen bredvid honom, han rycker till och när han märker att det är jag så  sprider det sig ett stort leende på hans läppar och han böjer sig ner och kysser mig mjukt.

Jag lägger mitt huvud på hans bröstkorg och han börjar försiktigt smeka mitt hår, jag stönar bekvämt till och ett gulligt skratt lämnar hans läppar.

''Är du hungrig babe?'' frågar han med en mjuk röst och jag kollar upp på honom och nickar. 
Jag har inte ätit någonting förutom jordgubbarna med Justin. Tanken slår mig snabbt, vad ska jag säga till Shaggy om han ser bilder på mig och Justin överallt på internet? Det är bäst att jag berättar det för honom nu så han förstår när det händer. Förrr eller senare så kommer det hända.

''Shaggy..'' mumlar jag och sätter mig upp i sängen och kollar seriöst på honom. Hans leende bleknar bort.

''Vad är det?'' frågar han oroligt och jag kollar ner på mina flätade fingrar.

''Lova att hålla det här hemligt och inte bli arg?'' frågar jag försiktigt och han stelnar till för en millisekund och nickar sen.

''Jag och Justin har ett sånt PR-kontrakt vilket innebär att jag är hans 'flickvän' framför papparazi och i media'' förklarar jag och kollar blygt ner på mina fingrar. Shaggy drar ett djupt andetag och ryggar bakåt.

''Kom hit'' säger han och öppnar sin famn, jag studsar snabbt upp från min plats och slänger mig i hans famn.

''Det är okej, så länge ni inte går över gränsen. Fast jag hatar att dela dig med någon annan..'' mumlar han och pussar min hjässa. Jag borrar mitt ansikte i hans bröstkorg och ler stort, jag visste att han skulle förstå mig.

''Cosette, titta på mig'' beodrar han och jag kollar upp på honom. Han tar min haka mellan sitt pek- och långfinger och kysser mjukt mina läppar. 

''Då jag först såg dig - då jag fick lapdance av dig - visste jag att det var någonting speciellt med dig.

Jag kunde inte hålla mig borta från dig under hela kvällen och det var inte meningen att ha sex med dig.

Jag kunde inte bara låta bli att röra vid dig, du va så vacker där du låg i min säng. Jag var fast vid dig redan vid första ögonkastet..'' förklarar han och jag ryggar tillbaka av hans val av ord. Ett fnitter lämnar min strupe och jag kysser honom hårt och länge. Det här är nog det gulligaste en kille någonsin har sagt till mig. 
Men vad menar han egentligen, att vi är tillsammans? Att vi dejtar? 

''Kom jag är hungrig!'' säger jag och skjuter bort mina tankar. Vi reser oss upp och beger oss mot köket.