Published: 2012-06-30 Time: 08:14:17 Filed Under:

Kapitel 58 - What do you think about Ryan?

PREVIOUS: ''Tack'', började jag och mötte hans förvirrade blick,
''för att du berättade för Justin..,'' fortsatte jag. 
''Det är klart jag gjorde det..'' sa han och försökte le men det blev samma grimas som förut och nu började även sprickan i läppen blöda igen. Han gjorde inget åt det, så antagligen märkte han inget. Jag lutade mig fram och tog ena fingret och drog bort blodet med. Våra blickar fastade i varandras men han vände bort den direkt och sedan satt vi tysta tills Caitlin kom tillbaka med ispåsen.

Caitlin kollade på oss, sedan på min hand som låg på Ryans knä. Jag drog snabbt bort den och kollade rodnande på henne med ett leende. Hon kollade på mig med en blick jag inte visste vad den betydde samtidigt som hon verkligen PRESSADE sig ner mellan mig och Ryan. 
''Varsågod!'' sa Caitlin och log nöjt och höll fram ispåsen åt Ryan.
''Schysst'', sa han men ansträngde sig inte för att le den här gången. Han la påsen mot kinden och i hans ögon såg jag hur ont det gjorde, men han sa inget. 
Caitlin såg det antagligen också och klappade honom på ryggen innan hon reste sig.
''Jahap! Ska vi gå till Justin och Chaz då?'' sa hon och kollade på oss. 
I ögonvrån såg jag hur Ryan blängde på henne.
''Du har nog glömt en grej..'' sa han surt och pekade på sitt ansikte.
''Det har han säkert glömt'', sa hon och viftade med handen.
''Han lär ju komma på det när han ser Ryan..'' mumlade jag. Båda två kollade på mig.
''Va?'' frågade båda och hade tydligen inte hört vad jag sagt.
''Äh, inget..'' mumlade jag vidare och reste mig.
''Kom nu'', sa jag och räckte fram handen till Ryan. Han kollade tveksamt på den och jag kände hur Caitlin puttade till mig i ryggen, men tillslut tog Ryan den och reste sig upp. Jag släppte hans hand när vi började gå mot hissen. Inne i hissen var det tyst. Jag kunde nästan svära på att jag hörde allas hjärtslag, men antagligen var det bara jag som hörde mina egna. När hissen stannat så gick vi stelt till rummet. Justin och Chaz hjälpte Caitlin upp i sängen och sen kände jag hur Justins blick brände tag i Ryan som stod lite bakom mig. Jag gick fram och puttade till Justin så att stackars Ryan skulle våga gå in och sätta sig på stolen brevid Chaz säng.
''Juste, Caitlin, nån sköterska kom in och berättade att våra föräldrar är på väg hit för att hämta oss!'' log Chaz.
''Åh va skönt, jag trodde aldrig att det skulle vara så här mycket drama på ett sjukhus. Asså visst i Greys Anatomy och så, men..'', började Caitlin men när jag harklade mig och spände blicken i henne så tystnade hon. 
Efter det blev det väldigt stelt inne i rummet. Vi satt och halvkollade på tv.n som var på, men det kändes som att alla satt och kollade på varandra, i hopp om att någon skulle säga något. 
Justin vägrade sätta sig närmare Ryan och han vägrade ens att kolla mot honom, till och med när Ryan pratade. Ryan pratade aldrig direkt med Justin, utan mer allmänt till oss alla, men Justin verkade inte ens lyssna, så tillslut slutade Ryan försöka.
Efter någon timme så kom Chaz och Caitlins föräldrar. De pratade ett tag med läkarna och tillslut kollade Caitlins mamma på Ryan.
''Men Gud, Ryan! Vad har hänt?!'' frågade hon och tog bort ispåsen från hans ansikte.
''Eh.. ramlade i trappen..'' svarade han ironiskt, men det verkade inte Caitlins mamma förstå.
''Stackars kille.. Hur känns det nu?''
''Som att någon släppt en bomb i mitt ansikte. Annars är det lugnt!'' sa han och log snett.
Hon la handen på hans axel och hjälpte sedan Caitlin ner i rullstolen innan dom rullade ner till bilen. 
''Vi kommer snart!'' sa Justin.
Chaz föräldrar började också gå, men Chaz stannade upp och kollade på Ryan.
''Ska du ha skjuts hem?'' frågade han och log. Ryan nickade och kollade tacksamt på honom. 
Vi började gå ner till parkeringen och jag började gå långsammare och hoppades på att Ryan också skulle göra det, fast ändå inte. Tillslut märkte han det och saktade ner lite. 
''Jag kan inte glömma allting bara sådär, Ariana'', viskade han och fortsatte kollade rakt framåt. Sanningen var nog att jag inte heller kunde göra det, fast jag inte ville erkänna det.
''Jag vet'', svarade jag istället,
''men du, ring mig när du kan, okej? Vi måste prata'', fortsatte jag och han nickade. När vi kom ut på parkeringen ställde jag mig brevid Justin som demonstrativt la armen runt mina axlar och kollade på Ryan. 
''Tack så mycket för att ni hållit oss sällskap!'' sa både Chaz och Caitlin och vi kramade varanda innan dom satte sig i bilarna. Ryan hade redan satt sig i Chaz bil utan så mycket som ens en blick. 
Jag och Justin satte oss på en bänk och han ringde Pattie och bad henne komma och hämta oss.
''Vad tycker du om Ryan?'' frågade Justin plötsligt efter att vi suttit tysta ett tag.
''Justin, han är en kompis! Inget mer, okej?''
Han suckade och jag lutade huvudet mot hans axel.
''Okej?'' frågade jag igen.
''Jag älskar dig'', sa han istället och kysste mig utan att svara på frågan.
''Jag älskar dig också'', svarade jag samtidigt som mina tankar hela tiden flöt iväg till kyssen jag fick utav Ryan..

Ojdå, tror ni hon börjar få känslor för Ryan? :'(
kommentera!

Kommentarer
Avsändare: Miranda

nej det får hon inte
mera

2012-06-30 @ 08:57:23 -



Avsändare: moa

NEJNEJNEJ! :o inga känslor för honom! sluuuuuuuutaaaa!! dom får sluta nu faktiskt, haha jag blir fan ledsen om justin och ariana gör slut.. :(

Svar: HAHAHA, jag älskar att reta er, HIHIHI :'D
None None

2012-06-30 @ 12:25:09 -



Namn:

Din mail: (syns bara för mig)

Din bloggadress:

Kommentera här:

Kommer du igen?



Trackback