PREVIOUS: Vi gick upp till Caitlin och Chaz rum och där satt även Ryan.

''Du får inte lägga skulden på dig själv, det kan seriöst förstöra hela ditt liv och JAG vet att varken Caitlin eller Chaz tycker att det är ditt fel, och det gör inte jag och Justin heller så speciellt du borde inte göra det, förstått?'' Sa jag och log lite malligt i slutet.

''Jag försöker hela tiden att inte tänka på det men det blir bara fel.''

''Okej Ryan, åk hem, ta en dusch, sov, ät och kom tillbaka senare så ska du få se att Caitlin och Chaz vaknat så kan DOM berätta för dig att du inte ska sätta skulden på dig själv.''

''Men-''

''Inga men, gör det bara, jag och Justin är här hela tiden.''

Han gjorde som jag sa och åkte hem så jag gick tillbaka och kramade Justin som stod och snackade lite med Chaz.

''Hej Chazminton.''

''Hej Ari!''

''Hur mår du?''

''Har mått bättre men jag klarar mig.''

''Vad bra då! Men uhm.. jag ska bara ta någonting och äta så jag kommer strax!''
Jag gick ner till cafeterian och kollade vad det fanns att äta. Tyvärr fanns det mest bullar och sånt, så jag köpte 4 bullar och 4 läsk och gick upp till rummet igen.
Jag höll upp bullarna och läsken och log.
''Asså, Justin, är det okej om jag snor din flickvän?'' flinade Chaz,

''hon är ju helt underbar, köper bullar och allting!''
Jag skrattade och gav han en av bullarna.
''Hahah, hon är min!'' svarade Justin och pussade mig på kinden.
Vi satte oss ner på 2 stolar bredvid Chaz och åt upp våra bullar och pratade om allt möjligt.
''Hallå, ni har väl inte glömt mig?'' skrattade Caitlin som vaknat och satt sig upp.
'' Absolut inte!'' log Justin och gav henne en av bullarna.
Någon gång kom en läkare in och kollade till Caitlin och Chaz, och sa att dom skulle få åka hem ikväll. Vi alla blev jätte glada!
Efter ett par timmar kom Ryan tillbaka. Han såg mycket piggare ut, men fortfarande såg jag i hans ögon att han var osäker.
Justin gick fram tilll honom och gav honom en kram med ena armen och lät den ligga kvar över hans axlar medan han drog honom fram till Caitlin och Chaz sängar. Båda log mot honom och Ryan pressade fram ett osäkert leende. 
''Hej..'' mumlade han.
''Ryan, kom'', sa Chaz och Ryan gjorde som han sa och satte sig på sängkanten. Chaz satte sig upp och la ena handen på Ryans axel.
''Det är inte ditt fel, okej?'' sa han och log. Ryan nickade och kollade på Caitlin.
''Verkligen inte ditt fel'', sa Cailtin,

''du visste ju inte att vi skulle krocka och du försökte ju väja undan, annars hade vi ju kanske legat allihopa här som sparrisar'', flinade hon. Ryan log lite större och Chaz gav honom en hård kram.

En sjuksköterska kom in och sa att det var väldigt fint väder ute, om Caitlin och Chaz ville komma ut på gården och få lite frisk luft. Dom nickade ivrigt och jag hjälpte Justin att få ner Caitlin i en rullstol. Chaz hoppade nästan ur sängen men när han insåg att han rest sig för snabbt och det började snurra i hans huvud satte han sig ner på sängen ett par sekunder.
''Kom nu'', skrattade Justin och körde ut Caitlin från rummet i rullstolen.
''Vi kommer snart'', sa jag och log. Ryan kollade på mig och nickade.
Justin nickade och log och sedan gick dom ut.
Jag satte mig på en av sängarna och Ryan satte sig bredvid mig.
''Jag sa ju att dom inte skulle tycka det va ditt fel!'' log jag och puttade honom i sidan. 
''Jag vet.. men jag var ändå inte säker..'' mumlade han.
''Men nu vet du''! sa jag och tog hans hand.
Han kollade på mig och vi satt bara där ett tag, sen lutade han sig långsamt mot mig. Jag vet inte vad jag tänkte, så mycket snurrade genom mitt huvud under dom sekundrarna. Men jag minns att jag också lutade mig mot honom och när våra ansikten bara var någon millimeter ifrån varandra stannade jag. Vad håller jag på med? Ryan är Justins bästa vän och jag älskar Justin..
Jag drog mig bort från Ryan.
''Eh... vi ska kanske gå ut till dom andra nu..'', sa jag och reste mig.
''Ah.. vi kanske borde göra det..'' sa Ryan och kollade på mig med osäker blick.